Vrakdelar är en fara, framförallt för mindre fritidsbåtar. En daycruiser eller styrpullpetsbåt i högre fart som krockar med vrakdelar kan mycket väl få hål i skrovet eller slå runt vid en kollision. Andra båtar kan få skrov, roder eller propellerskador vid kollision. Hur kommer det sig att husbåten är där den är och varför tar ingen bort den frågar vi oss.
När det gäller sådana här historier finns det många gånger flera versioner om tidigare ägare och hur det gått till. Därför citeras igen. En story är att husbåten köptes av en eller flera icke så nogräknade personer med en meritlista som inte smäller högt i akademiska kretsar. Betalning tros ha skett med pengar som fåtts genom försäljning av andras egendom. Husbåten misstänkts även ha använts som arbetsplattform vid diverse räder där andra förlorat vad de en gång ägt. I Loftahammar lär den vara ett icke helt okänt inslag i hamnmiljön.
Skicket på husbåten blev sämre och en dag för något år sedan sattes den på grund på en kobbe. Tre män och en kvinna som hade koppling till husbåten begav sig i december förra året ut i en mindre båt för att rädda vad som räddas kunde. Decemberväder till sjöss är inte att leka med och om inte sjöräddningen hittat de fyra då är det tveksamt om det varit vid liv idag. En hade fått ett epilepsianfall, en var medvetslös och de två andra var kraftigt nedkylda. Fribordet i den båt de satt i lär ska haft kring fem centimeters marginal från att vatten skulle sänka båten.
Alla fyra klarade sig, men deras ögonsten förstörs allt mera. För ett par veckor sedan gled husbåten av grundet. Utan styrförmåga drev den fritt med ena pontonen sjunken och fartyget strandade så småningom mot Arpsund vid sjö4an söder om Arkö och har nu blivit en ny markägares huvudbry.
Rättsförhållanden
Krångliga rättsregler gör att det inte bara är att åka ut och bärga vraket. Ägarna torde knappast heller vilja betala för en bärgning. Följden är med andra ord att virke, både små och stora buntar, flyter fritt omkring med annat bråte beroende på vindar och vattenstånd. Allmänheten varnas.
Om till exempel Sjöfartsverket skulle bärga vrakdelarna kan teoretiskt ägarna stämma Sjöfartsverket och påstå att husbåten är deras och att den nu blivit än mer förstörd tack varje bärgningen. Äganderättsskyddet är start. Sjöfartsverket torde även ha svårt att få betalt för sitt arbete. Sjöfartsverket kan ingripa om hinder ligger i en farled. I detta fall ligger hindret några hundra meter från farleden och både mot och på en strand och då får inte Sjöfartsverkets ingripa hur som helst.
En variant är att någon polisanmäler det hela. Då går ärendet vidare till Kronofogdemyndigheten. Sådant brukar vara tidskrävande och det är oklart hur Kronofogden skulle besluta.
Så som läget är nu är det en uppenbar risk att någon kör på vrakdelar. Alla tycks dock hoppas på att något sker innan en intet ont anande fritidsbåtsskeppare ska behöva råka illa ut.
Kommentera gärna artikeln. Ange för- och efternamn samt bostadsort.
| Ansvarig utgivare: | Bengt Utterström |
| Webmaster: | Bengt Utterström |
| Redaktion: | , Text & bild: Bengt Utterström, Text & bild Jan Sköld |