VHF/SRC mars 2023

Tipsa en vän om denna artikel:
Till:
Från:
Är Navionics rättvist uthängda?

Navionics digitala sjökort får rejält stryk av Alandia


Bengt Utterström & Lars W Gustavsson 2014-02-20

Bilden visar problematiken med grundinformation som framträder först vid stor inzoomning. Ligger felet i navigatorn eller i sjökortet?
Bild:Marc Landtblom
Bilden visar problematiken med grundinformation som framträder först vid stor inzoomning. Ligger felet i navigatorn eller i sjökortet?

Försäkringsbolaget Alandia har gjort vad de kan för att svärta ned Navionics sjökort. De går till och med ut och varnar för dem i en rapport och ett pressmeddelande. Anledningen är att grund och prickar framträder först vid större inzoomning. Är kritiken rättvis? Vi är inte så säkra på det. I slutet av artikeln finns en film från Alandias test. Där finns även de bilagor som innehåller testet av olika navigatorer och sjökort.

Är Alandias undersökning rättvis?
Vi tycker det finns brister i Alandias undersökning. Alandia tar på sig en officiell roll och publicerar en rapport som liknar ett färdigt facit framställt från ett statligt testorgan. Hur kan Alandia vara så säker på att problematiken ligger i sjökortet och inte i navigatorn? Är Alandia verkligen säker på att testade navigatorer varit inställda på att plocka fram maximalt med information från sjökorten vid det tidiga zoomläge som beskrivs i rapporten?

 

Sjökort är en produkt. Navigatorer en annan. Dessa två ska samverka för att vi ska kunna navigera efter dem. Med sjökorten följer allt kartmaterial. Det ska sedan navigatorn ta hand om och bearbeta. Att vissa grund och prickar framträder först när bilden är kraftigt inzoomad råder det ingen tvekan om. Men är det navigatorn som väljer bort detaljinformation för att kunna zooma snabbare eller är det så att information ligger långt ”ned” i sjökortet? Vi är inte säkra på svaret, det har heller inte gått att få ett klart besked på det.

 

Men är det inte så att det är navigatorn som gör valet? Sjökorten består av en massa ettor och nollor som ska hanteras av datorn (navigatorn). För att kunna panorera och för att kunna zooma snabbare så väljer navigatorn när och vilken information som ska framträda eller hur? Det tar en massa processorkraft att flytta stora informationsmängder. Därför kan det mycket väl ligga i navigatortillverkarnas intresse att sålla bort information för snabbare zoomning. Snabb zoomning är ett försäljningsargument som försäljare ofta använder.

 

Citat från Alandias test:

Under testet visade det sig att sjökorten från Navionics har en uppdelning av informationen om land och djupinformation som är mycket ofördelaktig. I praktiken betyder det att flera små objekt (öar/kobbar, djupområden och vissa djupsiffror) presenteras först när du zoomar in djupt i sjökortet. I flera fall handlar det om en såpass djup inzoomning att du inte längre har normal framförhållning och översikt när du navigerar i skärgården.

 

Det här är ett klart och tydligt säkerhetsproblem för säker navigering. Felet är dessutom svårt att upptäcka och förstå av både erfarna och i synnerhet oerfarna navigatörer. Ju större skärm du använder, desto större är risken att problemet uppstår. Detta beror på att du med en stor skärm (t.ex. 12 tum eller 15 tum) kan se mer, du får bättre översikt framåt och därför kanske väljer att inte zooma in tillräckligt för att all information ska presenteras.

 

Bakgrunden till det här är problemet ligger i att vissa navigationssystem (plottrar) saknar processorkraften att snabbt ladda och presentera all information som ett sjökort innehåller. Sjökortstillverkaren har därför valt att dela upp sjökortinformationen i lager som inte användaren kan påverka men som minskar belastningen på navigationssystemets processorkraft. Slut citat.


Navionics har fått både ris och ros

Ön som pilen pekar på finns inte. Men den fanns i Navionics sjökort i september 2011.
Ön som pilen pekar på finns inte. Men den fanns i Navionics sjökort i september 2011.

Sjöfartsverket och Hydrographica har inte med ön som inte finns. Korten är från samma tidpunkt.
Sjöfartsverket och Hydrographica har inte med ön som inte finns. Korten är från samma tidpunkt.

Jag (Bengt U) har i artiklar genom åren varit kritisk mot Navionics i olika sammanhang. Min kritik resulterade bland annat i en resa till Italien och till Navionics huvudkontor. Där fick jag och de andra inbjudna fördjupad information om Navionics. Jag hade med mig bilder som bevisar att de lagt in en ö som inte finns i ett sjökort. Bevismaterialet bestod i Sjöfartsverkets sjökort och i Hydrographicas sjökort. Att jag sedan varit på plats och åkt båt över ön som inte fanns är också i sig ett bevismaterial tyckte jag. Fast det tog ändå över ett halvår innan kortet rättades. Texten ”islet may not excist” lades dock ut medan vi var kvar hos Navionics.

 

Anledningen till att det blev en ö extra, hänger troligtvis samman med att man korrigerat öars och annan landinformation från satellitbilder. En båt passerade förmodligen just över aktuellt område när satelliten fotograferade och båten tolkades som en ö som sedan fördes in i Navionics sjökort. Andra exempel finns också. Så visst har Navionics hanterat kartografin på ett inte alltid så bra sätt genom åren.

 

Garmin la in en två-meters djupkurva
Alla sjökort har fel. Till och med Hydrographicas. Det beror inte på att vi har dåliga kartografer i Sverige, det beror främst på att sjökortstillverkning är en mycket komplicerad process. Vi talar om miljontals grund som är farliga för fritidsbåtar. Kom också ihåg att svenska sjökort är i första hand tillverkade för handelssjöfarten och inte för oss fritidsbåtsägare. Kom också ihåg att mörkblått är innanför tre-meterskurvan och där är det bara sporadiska sjömätningar som skett.

 

I rättvisans namn ska också nämnas att Garmins kartografer på Bluechart för några år sedan lade in en två-meters djupkurva i sina sjökort. Den djupkurvan finns inte och var gjord efter en beräkning i en dator. Det blev en otäck smäll för Garmin, men den rättades snabbt till.

 

Navionics har utvecklat ett system där användare kan rapportera in grund till en server och sedan kan informationen delas med oss andra. Med anledning av det torde det finnas många stenar utmärkta innanför tre-meterskurvan i Navionics sjökort som kanske inte finns i andra sjökort.

 

Jag vet att Navionics fört samtal med Sjöfartsverket om att köpa S57 underlag från dem. Först ut var svenska företaget Seacross med att använda S57-data i sina navigationssystem. Sedan har Garmin (Bluechart) hakat på. C-Map har troligtvis använt S57 underlag sedan några år tillbaka i sjökort för fritidsbåtsnavigatorer utan att de haft avtal om att använda Sjöfartsverkets kartdata i navigatorer för fritidsbåtar.

 

Navionics har sagt att de köper S57, men det råder oklarhet i huruvida de sedan lagt in det i sjökorten och över vilka områden som det bytt till S57.

 

Marc Landtblom har försett oss med bilden i början av artikeln. Så här skriver han om sina egna erfarenheter från både navigator och PC: ”Jag har en Eagle 642c. Navionics sjökort i navigatorn är uppdaterade i juni 2013.

Grynnan vid Bosön visas felaktigt både i navigatorn och i datorn.

 

Färgen är ljusblå där den borde vara mörkblå. I översiktligt läge visas den ena pricken först och sedan dyker pricken på andra sidan farleden upp när man zoomar in mera.

 

Det är samma sak med flera andra 0-3 m grund, de är ljusblå istället för mörkblå.

Antalet fel är färre i navigatorn än i datorn. Jag tror det är längre sedan jag uppdaterade datorn, jag använder den nästan inte.

 

Om vi går in lite mer i detalj 

Marc Landtblom fortsätter: ”Min skärm är liten, bredd 7 cm. Jag har räknat fram ungefärliga skalor.

I skala 1:100 000 saknas den ena pricken och grundet är ljusblått.

I skala 1: 50 000 finns båda prickarna med, men grundet är fortfarande ljusblått.
I denna skala tycker jag absolut det måste framgå tydligt att det inte utan vidare går att passera över grundet.

I skala 1:25 000 är grundet både ljusblått och mörkblått.

I skala 1:3 200 presenteras en djupsiffra (1,3 m). Då är man så inzoomad så att bara grundet syns på skärmen”, avslutar Marc Landtholm.

  

Navigatorer inte programmerade i Sverige
Testets navigatorer, Simrad, Lowrance, B&G och Furuno är programmerade och konstruerade i länder som saknar skärgård och en massa smågrund. Oftast är det en kustlinje och det blir djupt bara några meter utanför kusten. Enskilda grund finns, men de är alls inte lika många som i svenska och finska skärgårdar. Således behöver inte så mycket kartinformation hanteras av navigatorn utomlands jämfört med i Sverige. För att zoomning och panorering ska gå hyffsat fort väljs en massa information bort till en början.

 

Att Garmin med Bluechart klarar sig bättre beror nog till stor del på att många duktiga svenskar har haft ett stort inflytande på Garmins programmerare och påtalat skillnaderna mellan djupa kuster utan skärgård och den problematik som grunda skärgårdar för med sig. Sedan har Bluechart använt Sjöfartsverkets S57 under ett antal år.

 

Brister i undersökningen
Det framgår inte om de stora bristerna upptäckts i Sverige på västkusten eller kring Hangö i Finland. Finska sjökort har inte samma djupkurvor som svenska och finska sjökort håller inte samma klass som de svenska utanför farlederna.

 

I undersökning talas det om större skärmar. Den vane navigatören delar sin skärm med överblick på en del av skärmen och kraftigt inzoomat närområde på den andra delen. Att inte göra så är närmast att betrakta som ett handhavandefel.

 

Skepparens ansvar
Som skeppare ombord på en fritidsbåt har vi alltid det yttersta ansvaret. Det är inte ansvarsfullt att navigera enbart med navigator. Papperssjökort ska finnas till hands. Vidare är det heller inte ansvarsfullt att navigera på mörkblått. Där är det noll till tre meter djupt och sällan så bra sjömätt. Om alla höll sig från mörkblått område hade vi inga problem med grundstötningar. Se på bilden överst igen. Det mörkblå området finns och det är alltid farligt, men det är olyckligt att det inte är mörkblått utan bara en röd prick. Frågan är dock om det är navigatorn eller sjökortet som felet ligger i?

 

När vi kommer in på mörkblått gäller det att ha utkik i fören, ekolod på och långsam fart så att vi kan stoppa på ett par meter. Området är ofullständigt sjömätt.

 

Debatten om Navionics sjökort lär fortsätta. De säger själva att de nu kommer med S57 kort i mars och den som köper nytt ska inte behöva ha något problem med grund som försvinner. Det återstår att se, men vi tror fortfarande att det handlar minst lika mycket om navigatorn som sjökortet. Vad skulle Navionics ha för intresse att dölja information? Mera rimligt är väl att navigatortillverkarna har lämnat vissa kravspecifikationer för sjökorten?  Något att tänka på när du köper ny navigator.

 

 

Saxat från Navionics sociala forum:

 

Navionics Scandinavia Jeg skjønner at det er mye spørsmål rundt dette. Når det gjelder kartene så følger Navionics de standardene for diskriminering av objekter i kartet som gjelder. All informasjonen som vi har tilgjengelig, ligger i kartet - men på forskjellige zoom nivåer. Dette er som med papirkart, jo bedre detaljkart man har jo mer info ser man på kartet. Det at vi følger standarden, betyr ikke at vi ikke kan forbedre oss, og på bakgrunn av tilbakemeldinger vi har mottatt fra noen brukere, ble det startet et prosjekt på dette i høst. Det er mange endringer og nyheter det jobbes med om dagen og vi har planer om å publisere nye kart i løpet av våren, både med nye innstillinger og ikke minst, implementering av S57 data for Sverige. 

 

Navionics kommer att kommentera artikeln och testet i egen artikel här på DagensBåtliv.se

 Film på Youtube från Alandias undersökning. *Klicka vidare*


Alandias pressmeddelande *Klicka vidare*

Alandias testrapport *Klicka vidare* 

 

Kommentera gärna artikeln. Ange för- och efternamn samt bostadsort.


Kommentera Tipsa en vn Skriv ut




Kommentarer
4. Hittar inga fel Kjell Pernestål Uppsala 2014-03-22
3. Alandias påhopp Myran 2014-03-07
2. Plottern är inte orsak till de fel Alandia påvisar Marc Landtblom 2014-03-06
1. 88 SEA Lasse Lundell Göteborg 2014-02-21