I slutet av varje artikel listas kategorier. Där kan du också välja DagensBåtliv.se i webbutförande.

Betalar vi försäkringstagare för övervintrade båtar som sjunker?

Bild: Patric Seemann
När vårsolen tinar is och snö vid den här båten är det troligt att den sjunker.

Vårsolens värme gör att frusna bottengenomföringar börja tina. Om bottengenomföringen eller självlänsens rör och utlopp frusit under vintern har det säkert också spruckit. När solen värmer på dagarna tinar det och vatten börjar sippra in genom båtens självläns. Eftersom de flesta båtar ligger obevakade sjunker de snart.

Ska vi andra försäkringstagare behöva betala för andra båtägares nonchalans och slarv?

Att öppna båtar lämnas kvar i vattnet på hösten är för mig en gåta. Det är som att be om att den ska sjunka. Regnvatten som samlats under hösten ligger kvar om det inte finns självläns. När sedan vintern kommer fylls det på med snö som blir till tö och ännu mera vatten. Vattnet fryser och fruset vattens sprängverkan rår på det mesta som finns i en båt. Det går sönder.

Självläns inte alltid räddningen

Bild: Bengt Utterström
Skräp från träden bidrar till effektiv ispropp. När snön tinar blir det vatten som fryser på natten. Sprängverkan från isen gör att genomföringar fryser sönder. När isproppen tinar rinner det in vatten utifrån och båten sjunker. 

Många öppna båtar har självläns. Om båten inte är för tungt lastad och om inte höstlöv och annat skräp täpper till självlänsen så rinner vattnet ut.

Om vatten hindras från att rinna ut och när, inte om, det blir köldgrader fryser vattnet. Isens sprängverkan tar många plastslangar hand om, men plastslangen sitter fast i ett metallrör som är förbundet med skrovet.

Bild: Bengt Utterström
Genom det här aluminiumröret rinner vatten från sittbrunnen och ut till akterspegeln. Om det är en ispropp i det fryser röret sönder och båten sjunker när den sjösätts om inte skadan upptäcks i tid.
På många båtar är förbindelsen mellan självlänsens inlopp i sittbrunnen och utlopp i skrovet förbundet med ett rör av aluminium. Finns det vatten i det röret, vilket det nästan alltid gör, blir det snabbt en ispropp. Sedan fylls det på med mera vatten och snart är hela röret fullt. Det spricker i kylan. Om man har otur, vilket man bör räkna med sådana här gånger, så rinner det sedan in vatten bakvägen genom självlänsen. Båten är ju nedtyngd av det vatten som inte kunde rinna ut tidigare på grund av isproppen.


Båten sjunker
Resultatet blir att det rinner in vatten när vårsolen ligger på och båten sjunker. Med motor och allt. Det händer att riggar på utombordsmotorer vrids sneda av isens krafter. Inte alltför sällan väntar höga reparationskostnader på motor och inredning om båten är ruffad.

Bild: Lars W Gustavsson
Av bilden att döma har ägaren till denna Targa värme i båten. Vatten kan skymtas runt skrovet. Om värmaren fungerat hela vintern är det troligt att ägaren kan starta motorn och köra iväg när isen gått. Dock bör man vara extra uppmärksam nu på våren. Det kan finnas dålda frostsprängningar i både motor och genomföringar.
Vad täcker försäkringen?
Som båtägare och försäkringstagare ligger det i mitt och alla andras intresse att skadorna är så få som möjligt. Då hålls premierna nere. Om försäkringsbolagen skulle betala för den här typen av ovan nämnda sjöskador känner jag en inte så liten irritation. Varför ska du och jag vara med och betala för andras slarv och oaktsamhet?

Försäkringsbolagen tycks vara eniga
Så här sammanfattar Alandia, Atlantica, Länsförsäkringar, Pantaenius, Svedea båtförsäkringar och Svenska Sjö vad som gäller när jag frågar dem om båtar i sjön under vintern.

Bild: Patric Seemann
Med lite tur är det bara att ösa båten och köra iväg. Motorn är ju för närvarande ovanför vattnet.
Det är viktigt att försäkringstagaren själv är aktiv. Det finns alltid ett aktsamhetskrav för varje försäkringstagare. Ska båten övervintra måste det förberedas. Alla utom ett av bolagen säger att hamnen ska vara isfri med tillexempel strömvirvlare under båten. Det ska finnas värme i båten. Några bolag tycker man ska stänga bottengenomföringar, andra menar att stängd bottengenomföring kan vara sämre eftersom kvarvarande vatten i kulventilens kula kan frysa och sprängas sönder. Ett bolag kräver glykol i bottengenomföringen. Ett annat bolag säger att två oberoende elektriska och automatiska länspumpar ska finnas installerat.


De tillfrågade försäkringsbolagen säger att om strömmen går för hela hamnen så att värmare i båtar slutar fungera och strömvirvlaren stannar så täcker försäkringen frysskador. Då är det en plötslig händelse som inte beror på försäkringstagarens slarv. Ett av bolagen uppger att det ska finnas ett larm om strömmen går. För försäkringstagaren gäller det att ha funderat igenom vad man ska göra ”när” strömmen går, inte ”om”.


Ovan nämnda försäkringsbolag säger att skador på infrusna båtar inte täcks av försäkringen. Båtarna på bilderna har lämnats ”vind för våg” och några förberedande åtgärder för övervintring i vattnet har inte skett.

Hör med ditt försäkringsbolag innan…

Bild: Patric Seemann
Snart är hamnen full av båtar igen. Om den här båtägaren har tur är det bara att starta motorn och köra iväg. Om inte blir det dyrt. Försäkringsbolagen betalar inte för sådan här oaktsamhet.
Vårt råd är att du hör med ditt försäkringsbolag om vad som gäller innan du lämnar båten i sjön. Det kan finnas olika uppfattningar om vad isfri hamn är, vad värme i båten egentligen betyder och om vad som händer om strömmen ändå går.


Vissa av bolagen kräver även utökad försäkring för båten i sjön under vintertid. Sedan gäller det att se till båten, inte minst på våren när solen värmer, för det är då det händer.


Länsförsäkringar och Atlantica har lättat på kraven och godkänner numera övervintrande båtar i sjön under vissa förutsättningar.

Är din båt infrusen?
Tillhör du dem som har en båt infrusen? Då är tipset att se till den ofta tills det är isfritt. Sjunker den har du en stor uppförsbacke om du ska förhandla med försäkringsbolaget.

Kommentera gärna artikeln. Underteckna med för- och efternamn samt bostadsort.

(0)
DagensBåtliv.se
Ansvarig utgivare: Bengt Utterström
Webmaster: Bengt Utterström
Redaktion: , Text & bild: Bengt Utterström, Text & bild Jan Sköld
Gå till webbversion