VHF/SRC mars 2023

Ingen fälld för fusktömning

Latrintömning – inte möjligt i många hamnar toatömning


Bengt Utterström 2016-05-12

Notera logotypen för tömning av holdingtanken i mitten av bilden.
Bild:Bengt Utterström
Notera logotypen för tömning av holdingtanken i mitten av bilden.

Latrintömning, det vill säga, tömning av holdingtankens toalettavfall i hamnar byggs ut, men fortfarande är det långa avstånd mellan tömningsstationer på många kuststräckor. Som alla vet är det totalförbud att tömma båtens toatank inom svenskt sjöterritorium. Förbudet trädde i kraft i april 2015. En positiv utveckling är att kryssningsfartyg med flera fartyg inte får tömma i Östersjön från 2021.

Allt fler tömmer sina toatankar (holdingtank eller ibland kallad septiktank) på tömningsstationer. De båtägare som jag frågat om hur de gör säger de att de tömmer på tömningsstation ”om sådan finns i närheten.” Förra sommaren noterade jag att ingen båtägare i någon hamn förde detta ämne på tal förrän jag själv tog upp det. Jag var ute och seglade i drygt sex veckor totalt.


Svensk sjöterritorium sträcker sig 12 sjömil utanför gränslinjen \
Svensk sjöterritorium sträcker sig 12 sjömil utanför gränslinjen "inre och yttre vatten." Här markerat i blå färg.

Glest i norr
Sträckan Umeå – Sundsvall är cirka 28 landmil eller cirka 130 sjömil raka vägen. Mellan dessa orter finns det två tömningsstationer enligt Transportstyrelsens karta. Dessa ligger i Örnsköldsvik och Häggvik. Märkligt nog har Ulvön eller Härnösand ingen tömning enligt kartan.


På min fråga till Lina Petersson, sakkunnig på Transportstyrelsen för utsläppsförbudet, om hur gör man när det är så glest med tömningsanordningar svarar hon: ”Båtägaren får försöka planera in sina tömningar. Ett alternativ kan vara att gå iland. Det är förbjudet att tömma i havet.”


Jag påpekar att det kan röra sig om flera sjömil till närmaste land och det mest troliga är att det inte går att förtöja där på grund av långgrunda stränder eller öppet hav i ryggen. ”Vi är väl medvetna om att det behövs fler tömningsstationer. Det är viktigt att båtägarna rapporterar till oss där de upplever att det brister”, svarar Lina Petersson. ”Vi kan utöva tillsyn i hamnar och kontakta dem.”


Nöden har ingen lag
Nöden har ingen lag som det brukar heta och båtägarna torde i en sådan situation tömma i havet som man gjorde förr. Ett tips i denna ”nödsituation” är dock att förvissa sig om att man inte har en polisbåt bakom sig. Sannolikheten är dock inte så stor utmed norrlandskusten eftersom närmaste polisbåt finns i Stockholm/Nacka. Vidare bör du också se till att Kustbevakningsflyget inte hänger över dig. Från luften syns en tömning bättre än vad man tror.


Andra platser än norrlandskusten har tätare med tömningsstationer. Runt Vänerns strand räknar jag in 18 stycken. I Stockholmsskärgård finns det många och där är säkert nyttan störst liksom områden på västkusten.


Använda hinken är inte tillåtet
Lina Petersson noterar glädjande att cirka 80 % av de tillfrågade i Båtlivsundersökningen, som gjordes hösten 2015, säger att de är ”mycket positiva eller positiva” till toatömningsförbudet.


Det är en allmänt utbredd tro att det är tillåtet att ta fram hinken och göra sitt behov i den för att sedan tömma den i havet, men Lina Petersson rättar mig där och tillägger: ”Hink, pyts, potta och liknande omfattas inte av det nya utsläppsförbudet i TSFS 2015:10, men dock finns det regler i Miljöbalken som säger att man inte får dumpa något avfall alls i vattnet, bland annat i de allmänna hänsynsreglerna i kap 2 att man ska iaktta försiktighet, samt dumpningsförbudet i 15:31.”


Får ej ta betalt för tömning
Kostnaden för en portabel tömningsstation med handpump är cirka 20 000 kronor, en fast anläggning kostar cirka 150 000 kronor och en flytande runt en halv miljon. En hamn får inte ta ut en kostnad för tömning. Det skulle ha en negativ effekt på viljan hos båtägarna att tömma. Kostnaden tas ut på medlemsavgifter i båtklubbar eller bakas in i hamnavgiften.


Ingen har ännu blivit fälld för att ha brutit mot tömningsförbudet. Någon mätbar effekt har inte heller kunnat påvisas, men att det sker en attitydförändring är viktigt.

Angående båttoaletter utomlands.

Magnus Lindén kompletterar här med regler från utlandet:

Utomlands varierar reglerna om toalettömning lite efter principen ju fler båtar i begränsat utrymme desto hårdare regler. Sen hur de efterföljs är en annan sak. I östra Medelhavet, Grekland och Turkiet, där jag seglat de fyra senaste somrarna, är det vanliga att man passar på att tömma sin septiktank när man förflyttar sig och är ute till havs. Grekland har det börjat komma regler om septiktank för charterbåtar, men inga regler (eller möjligheter) till tömning.

Däremot har Turkiet nyss infört hårdare regler. Man köper ett så kallat Blue Card som används för att registrera varje tömning. De större marinerna har oftast tömingsstationer, speciellt de med många charterbåtar. Det finns också tankbåtar som kör runt i framför allt Göceks skärgård. Kortet kostar en del och det verkar som det är huvudsyftet då både kontroll och efterlevnad av regeln kunde vara bättre.


Kryssningsfartygen och tömning
Lina Petersson berättar att för nybyggda kryssningsfartyg efter 2019 gäller ett totalförbud på tömning i Östersjön. För andra äldre fartyg gäller ett totalförbud från 2021. Ryssland har lyckats med att förskjuta datumet fram till 2023 på ryskt vatten. Besluten är tagna vid möte med IMO. ”Först därefter kan vi räkna med att se förändringar vid kommande vattenmätningar”, avslutar Lina Petersson.


Här finns en interaktiv karta med tömningsstationer *Klicka vidare*


Lina Petersson på Transportstyrelsen tar tacksamt emot synpunkter om var fler tömningsstationer behövs. Här kan rapportering ske *Klicka vidare* 
 


Kommentera gärna artikeln. Ange för- och efternamn samt bostadsort.

 


Kommentera Tipsa en vn Skriv ut




Kommentarer
1. Kryptisk position Tomas Wahlberg, Göteborg 2016-05-15