VHF/SRC distanskurs
Diesel Power 2014 maj

På gång:
Vi önskar er alla en fin midsommarhelg!
Bengt Utterström & Lars W Gustavsson
Tipsa en vän om denna artikel:
Till:
Från:
Ringrostig i navigation? Del 2.

Förstå sjökortet och läs det rätt


Bengt Utterström 2018-05-04

Röda områden är sjömätta före 1940. Djupmätningarna gjordes med handlod. Därför gäller det att vara extra försiktig när vi färdas inom rött område och utanför farleden. Bilden är uppdaterad i januari 2018.
Bild:Sjöfartsverket.
Röda områden är sjömätta före 1940. Djupmätningarna gjordes med handlod. Därför gäller det att vara extra försiktig när vi färdas inom rött område och utanför farleden. Bilden är uppdaterad i januari 2018.

Sjökort är inte, och kommer heller aldrig att bli en exakt avbildning av verkligheten. Därför är det viktigt att vi förstår sjökorten och läser dem på rätt sätt. När en grundstötning sker har navigatören brustit i tolkning av sjökortet eller i kontrollen av var båten befinner sig.

Det är Sjöfartsverket som ger ut de officiella sjökorten i Sverige. Underlagen till sjökorten kommer från Sjöfartsverkets Sjökortsdatabas.


Genom avancerad sjömätning och med hjälp av flygbilder samlas data om allt synligt land och grundområden i Sjöfartsverkets Sjökortsdatabas. Sjökortsdatabasen uppdateras fortlöpande. Sjömätningar sker i stort sett året runt så snart det är isfritt. Från Sjökortsdatabasen plockas sedan samlad information och trycks på ett sjökort. Sjökortet kan både vara på papper eller i digitalt format.


Modern sjömätning sker med avancerade multibeamekolod. Att sjömäta på grunda områden, till exempel 3 till 10 meters djup, är tidskrävande eftersom strålen från ekolodet täcker ett mindre område än om djupen är större.
Bild:Sjöfartsverket
Modern sjömätning sker med avancerade multibeamekolod. Att sjömäta på grunda områden, till exempel 3 till 10 meters djup, är tidskrävande eftersom strålen från ekolodet täcker ett mindre område än om djupen är större.

Det är många moment i sjökortsframställning och generaliseringar måste ske. Allt land och alla grund ska placeras på rätt ställe i sjökortet. Det är idag möjligt att göra tack vare modern teknik där även satelliter används för positionering. Men historiskt gjordes placeringar genom vinkelmätningar på plats i skärgårdar och utmed kusten. Många av dessa manuella handritade underlag finns fortfarande kvar i sjökorten.


Det manuella hantverket sker idag på bildskärm. Kopparplåtarna som tidigare var underlagen för det trycka papperssjökort är numera vackra museiföremål. I ett skärgårdssjökort i skalan 1:50 000 motsvarar en millimeter 50 meter i verkligheten. Om vi tänker oss ett grundområde som är 50 x 50 meter så ska det markeras i sjökortet och motsvarar där en kvadratmillimeter. Det är ungefär som denna punkt. Den ska då placeras på rätt ställe och vara läsbar. Dessutom ska du som navigatör veta om du är nära eller inte. Inte alltid så lätt. Därför är det stora generaliseringar som sker när bränningar och undervattenstenar placeras ut. Om stenen ligger innanför tremeterkurvan på blott område är det inte säkert att den ens finns med. Läs mer om tremeterkurvan och blått område i artikeln innan denna.


Det kan också finnas flera olika stenar som ligger spridda inom ett område, men vi inte kan läsa var varje sten finns i sjökortet.


Det faktum att jorden är rund, men sjökorten är platta, försvårar också avbildningen av verkligheten. Där används två projektionsmetoder. Den ena är Gauss som har en växande longitudskala och den andra är Mercator där latitudskalan är växande.


De satellitsystem som navigatorerna i våra båtar använder sig av är mycket exakta. Positionen visas med en noggrannhet som brukar ligga mellan 5 till 15 meter. Så exakt ligger oftast inte grundflaken placerade i sjökorten. Det är inte heller säkert att sjömätningen har visat den grundaste toppens placering på ett korrekt sätt. Då spelar det inte någon roll hur mycket vi zoomar in på navigatorn för det grundaste området ligger troligtvis inte där vi tror att det ska ligga.


Stora områden runt svenska kusten är sjömätta med handlod före år 1940. Andra faktorer som påverkar är landhöjning. Den är större i norra Sverige än södra och på många ställen stämmer inte djupangivelserna.


Gröna ytor har högsta kvalitet i sjömätning och uppfyller internationell standard S-44. Gula områden är sjömätta med ekolod, men uppfyller inte kraven i standard S-44. De rödaktiga områdena är sjömätta före 1940 och djupmätta med handlod.
Bild:Sjöfartsverket.
Gröna ytor har högsta kvalitet i sjömätning och uppfyller internationell standard S-44. Gula områden är sjömätta med ekolod, men uppfyller inte kraven i standard S-44. De rödaktiga områdena är sjömätta före 1940 och djupmätta med handlod.

Strandlinjer, öars placering och framför allt grundområdens placeringar kan än i dag vara felaktiga beroende på bristfälliga underlag när sjökorten framställdes.


Positionen för fasta och flytande sjömärken stämmer inte alltid. De beror på att dess exakta position ännu inte mätts med modern teknik.


Kablar och rör som ligger på botten avviker ofta från vad sjökortet säger. Underlagen har varit dåliga när de ritades in och de kan ha flyttats av till exempel ankrade båtar.


Det förekommer att till exempel båtklubbar bygger pirar som skydd och att dessa inte rapporteras till Sjöfartsverket.


Fortfarande gäller alltjämt den gamla goda sjömanskapsregeln att alltid ha god marginal till sjökortens visade grundområden. Det är det säkraste sättet för att undvika grundstötning.


Innanför områden med grön linje ska ett sjökort i bättre skala användas.
Bild:Sjöfartsverket
Innanför områden med grön linje ska ett sjökort i bättre skala användas.

Viktigt också är att alltid navigera med ett sjökort som har bästa skalan. Finns skalan 1:25 000 över ett område ska det sjökortet användas även om samma område visas i ett annat sjökort i skalan 1:50 000. I papperssjökorten är gränsövergången till annat sjökort i annan skala markerad med en bred grön linje.

 

Ufs

Alla rättelser som sker i sjökorten redovisas i Ufs, Underrättelser för sjöfarande. Ufs är Sjöfartsverkets officiella kanal för rättelser till sjökort. I Ufs finns även information om andra förändringar som har betydelse för sjöfarten. Ufs hittar man på Sjöfartsverkets webbsida.


Om digitala sjökort

Navigatorer använder digitala sjökort. De kan se annorlunda ut i färgsättning, men underlagen kommer från Sjöfartsverkets Sjökortsdatabas. Således håller Bluechart, C-Map eller Navionics inte på med egna sjömätningar. Varje år köper de nämnda fabrikaten in underlag med rättelser från Sjöfartsverket.


Företaget Hydrographica ger ut egna specialkort i skala 1:10 000 tryckta på papper eller i digital form. Om du köper sjökort till din navigator ingår Hydrographicas sjökort över aktuella områden.


Undvik blå färg i sjökortet

Den fritidsbåtsägare som i sommar håller sig borta från sjökortets mörkblå färg och har marginal till djupkurvan vid områden där normalt ingen sjötrafik sker unviker förhoppningsvis gå på grund. Undantaget är givetvis fritidsbåtar med ett större djupgående än 3 meter, men de är sällsynta.

 
www.sjofartsverket.se



Kommentera gärna artikeln. Ange för- och efternamn samt bostadsort.


Kommentera     Tipsa en vän     Skriv ut




Kommentarer
1. 6-meterskurvan är inte säker den heller Klas Ekstrand, Billdal 2018-05-08