VHF/SRC mars 2023

Indragning av farledsutprickning?

Sjöfartsverkets ekonomi når botten om tre år


Bengt Utterström 2018-04-25

Sjöfartsverket kan få svårt att bekosta utprickning och muddring av kanaler och andra vattenvägar redan inom tre år om inte anslagen ökas enligt verkets anslagsframställan.
Sjöfartsverket kan få svårt att bekosta utprickning och muddring av kanaler och andra vattenvägar redan inom tre år om inte anslagen ökas enligt verkets anslagsframställan.

Sjöfartsverkets ekonomi når botten om tre år om inte verket tilldelas större anslag. Stor del av verksamheten täcks med farledsavgifter från handelssjöfarten, men det räcker inte och det är heller inte rimligt att farledsavgifterna ska betala alla kostnader menar Sjöfartsverket i sin anslagsframställan som sträcker sig till år 2022.

Det kan innebära att utprickning av leder som fritidsbåtslivet har nytta av dras in.

Sjöfartsverket ansöker om extra bidrag till sin verksamhet i en anslagsframställan för kommande treårsperiod. Enligt skrivelsen kommer Sjöfartsverket att behöva låna pengar till löpande drift år 2022 om de inte får ökade anslag från staten.

I anslagsframställan skriver Sjöfartsverket bland annat:

"Det finns en obalans mellan de anslag som tilldelas Sjöfartsverket och kostnaderna som avser fritidsbåtar, skärgårdstrafik, fiske, allmänflyg, kulturvård, dammsäkerhet och andra tillkommande uppgifter som inte bör bekostas av handelssjöfarten.

Sjöfartsverket har inför 2018 höjt farledsavgifterna inom ramen för den nya avgiftsmodellen. Om anslagsnivån inte höjs måste ytterligare höjningar av farledsavgifterna övervägas i framtiden, vilket kan medföra oönskade överflyttningar från sjöfart till andra transportslag och slutligen en negativ påverkan på svensk industris konkurrenskraft. Alternativt måste ambitionsnivån för allmänhet och samhället sänkas, genom exempelvis förändrad tillgänglighet till sjö- och flygräddning, kanalernas underhåll och utmärkningen av fritidsbåtsleder, vilket hittills inte uppfattats som en önskvärd prioritering."

Bland ökade kostnader nämns pensionsavgifter och en obalans när det gäller sjöräddning. Fritidsbåtarna står för 80 % av larmen, men anslagen betalar bara 47 % av kostnaden för Sjöräddning.

Sjöfartsverket vill också göra tydligare gränser för vad handelssjöfarten ska betala. Om kostnaderna för handelssjöfartens farledsavgifter blir för höga kan industrin komma att välja andra transportslag än sjöfart och det kan i sin tur innebära sämre konkurrens för svensk industri, menar Sjöfartsverket.

Läs hela Anslagsframställan här *Klicka vidare*

Tipsa en vn Skriv ut