VHF/SRC distanskurs
Diesel Power 2014 maj

På gång:
CTEKs app gör batterikontroll busenkel på vintern.
Tråkig generalisering

SMHIs officiella vindstyrketabell saknar indelning av brisen


Bengt Utterström 2018-11-06

Begreppen lätt, god, frisk, styv och hård bris används inte längre i officiella sammanhang.
Bild:Navigationsboken Fritidsskepparen
Begreppen lätt, god, frisk, styv och hård bris används inte längre i officiella sammanhang.

Begreppen lätt, god, frisk, styv och hård bris finns inte längre med i SMHIs officiella vindstyrketabell. Vindstyrka från 1,6 meter per sekund till 13,8 meter per sekund kallas kort och gott för ”bris”. Visst är det skillnad på en bris på 1,6 m/s och 13,8 m/s? SMHI har svarat på frågan när uppdelningen försvann och varför.

I slutet av artikeln finns ett par tips om bra väderappar.


Om någon frågar mig vad det blir för vind idag kan jag svara: ”Det blir en bris från söder.” Det låter tämligen harmfullt och torde knappast oro någon. Om jag på samma fråga svarar: ”Det kommer att blåsa sydlig vind upp till drygt 13 m/s ”, tycker de flesta med all rätt, att det blåser för mycket för att ge sig ut på sjön.

Jag erkänner, för mig var det nytt att uppdelningen av bris numera inte används i radio eller andra officiella sammanhang. Jag kontaktade SMHI och ställde frågan; när försvann brisens trevliga och talande indelning? Klimatolog Sverker Hellström svarade att det var 1 april 1976! ”Det är svårt att få svar på varför det försvann. Ingen som idag arbetar på SMHI var här 1976.”

Sverker Hellström berättar också att i sjörapporterna nämns sällan ordet bris uttryckligen utan man anger vindhastigheten i ett intervall i m/s. Däremot nämns i förekommande fall kuling och storm.

 


SMHI:s officiella vindstyrketabell.
Bild:SMHI
SMHI:s officiella vindstyrketabell.

Men, det är ju en himmelsvid skillnad på 1,6 m/s och 13,8 m/s, som också kallas hård bris, säger jag till Sverker Hellström som svarar: ”Jag har lyft frågan med de som brukar läsa sjörapporterna, men det låter sig nog inte göras. Att för varje distrikt läsa exempelvis Skagerack sydväst lätt bris 3 till frisk bris 7 skulle bli för otympligt. Men missförstå oss inte. Uttrycken finns naturligtvis kvar och det står fritt att använda dem om man vill.

Vi har ju också nämnt de gamla vindskalorna på vår hemsida, men i sjörapporten har vi inte med dem. Det gäller även begreppen hård kuling, styv kuling m.m. som går under samlingsnamnet kuling. Vi föredrar att ange vinden i meter per sekund,” avslutar Sverker Hellström.

I Nautiskt lexikon av Bengt O Hult står följande om bris: ”Vind mellan 1,6 och 13,8 m/s. Man skiljer på lätt, god, frisk, styv och hård bris. Laber bris är ett äldre uttryck för lätt bris.”


Beaufort

Vindmätare som mäter ultraljudets hastighet i vinden
Bild:SMHI
Vindmätare som mäter ultraljudets hastighet i vinden

Begreppet Beaufort kommer från den brittiske amiralen Sir Francis Beaufort. Beauforts vindskala talar mer om den kraft som vinden har och beskrevs med ord vad som händer vid olika styrkor. Som till exempel när det viner i telegrafstolpar eller när taktegel blåser ned.

Inte sällan talas om vindhastighet i knop. Om man halverar vindhastigheten i knop så får man ungefär vindens hastighet i meter per sekund. Ibland sägs att det blåser till exempel 7 sekundmeter, men det är fel. Vinden i Sverige anges i m/s, meter per sekund.

En modern vindmätare mäter den hastighet som ultraljud har genom luften. Roterande propellrar och roterande skovlar förekommer också.

 

SMHIs webbsida innehåller både intressant historia och statistik. Där finns till exempel svaret på om det blåser mera idag än tidigare.

Se denna länk *Klicka vidare* eller börja på
www.smhi.se

Mina beslut inför havsseglingar grundar sig till stor del vad appen Windy anger. Den är gratis, ladda gärna ned den. Sjöfartsverkets gratisapp ”VIVA” Vind och Vatten, är också bra att ha för oss som gillar att färdas utmed kusterna.


Kommentera gärna artikeln. Ange för- och efternamn samt bostadsort.

 


Kommentera     Tipsa en vän     Skriv ut