VHF/SRC distanskurs
Diesel Power 2014 maj

På gång:
Garmin och Active Captain.
Besiktningsmannen Ronald Rybbe om:

Ju gladare amatör desto buckligare plåtbåt


Text & Foto: Ronald Rybbe 2016-04-22

<span style=\
En titt i akterskeppet, ett från början nitat skrov som lagats med flera utanpåliggande plåtar. Notera avrostade spant.

Ronald Rybbe är besiktningsmannen som köparna gillar, men många säljare önskar att spekulanten anlitat någon annan. Vi på DagensBåtliv.se har alltid gillat Ronald Rybbe. Han är kunnig, han dokumenterar allt och lämnar inget åt slumpen. Dessutom säger han vad han tycker. Nedan ett kåseri om hur det kan vara med hemmabyggda plåtbåtar.

Jag får regelbundet ett tiotal förfrågningar per år att besiktiga plåtbåtar och med plåtbåtar menar jag stålplåt, men till sist blir det inte så många som ändå blir besiktigade av olika orsaker.

 

Det är egentligen bara två kategorier av förfrågningar som förekommer. Den vanligaste är amatörbyggda plåtlådor, läs motorbåtar, tillverkade i något industriområde av en person som är hyfsat duktig på att svetsa men inte alls kunnig i maritima och hydrodynamiska former. Under svetsningsfasen så slår sig plåtarna våldsamt och det ser mer än illa ut. Inte sällan saknar dessa personer total insikt i vad som är vackert till förmån vad som är rymligt och praktiskt. Något professionellt ritningsunderlag förekommer på sin höjd någon enstaka gång och finns det någon som vågar står för linjerna så är det som regel en helt okänd person i sammanhanget, men troligen med ett gott självförtroende.


Notera att glasrutan inte matchar glasöppningen. Bakom pentryt, ett ärgat gasolrör plus 15 år gammal gasolslang.
Notera att glasrutan inte matchar glasöppningen. Bakom pentryt, ett ärgat gasolrör plus 15 år gammal gasolslang.

Många av projekten blir bara färdiga till däckshöjd, andra får både däck och en installerad lastbilsmotor och några med överbyggnad och alla tankarna färdigbyggda. Men där är det ofta stopp. Efter det inträder några ångestfyllda år för självbyggaren medan rosten gräver sig allt djupare in i plåten. I det här läget dyker nästa glada amatör upp med hur mycket energi som helst, och som tycker att det mesta och det värsta är gjort och köper rosthögen. Men nästan alltid leder det till någon form av resultat och det skapas både ytbehandling, inredning och någon sorts ”elsystem”, sen fort som tusan i sjön. Jag vågar påstå att ingen amatörbyggd plåtbåt någonsin sjösatts helt färdig. Det byggs och snickras hela tiden vart efter åren går.


Efter ett antal år är hon till salu igen och det är nu som det ringer i min telefon. Köparen är en helt annan person till sin läggning och helt övertygad om att en plåtbåt är lika med ett pansarskepp. Därtill det bästa man kan ha när man har fyra barn och en stor hund. Jag har aldrig förstått vad det är som lockar folk till en amatörbyggd plåtbåt. Om de förstod skillnaden mellan en modern professionellt varvsbyggd stålbåt gjord för tuffa tag på havet och det som annonserats ut som flytande sommarstugor och där inget fattas i utrustningsväg inklusive pelargonior så skulle de inte ens överväga ett köp. Skillnaden är nämligen som regel enorm. Därför att nio av tio amatörbyggda plåtbåtar är från början till slut absolut inget annat än ett snålbygge.


Samma kriterier råder regelmässigt beträffande “elsystem” i hembyggda stålbåtar.
Samma kriterier råder regelmässigt beträffande “elsystem” i hembyggda stålbåtar.

Hela idén med en amatörbyggd plåtbåt bygger ju på att det skall bli så billigt och så rymligt som möjligt. Jag brukar säga att ju gladare amatör ju buckligare skrovsidor och när jag möts av ett sådant skrov då är jag beredd på att möta precis vad som helst. Där finner man både bilrutor, takluckor modell husvagn, vedkaminer, vanliga spoltoaletter, avloppsrör i plast, galvaniserad styrwire, stora rostfria diskbänkar, köksluckor, frigolitisolering, spånskivor , simpel furuplywood, oljad masonit, träimitationer, vinylmattor, bastupaneler, våtrumstapeter, tapetväv och till och med gamla tretexskivor i taket. Miljön är så långt från båt som det kan bli, istället är atmosfären påtagligt lik en enklare sommarstuga från 60-talet.


Den andra varianten av plåtbåtar är som regel större och kan liknas vid mindre fartyg. De är från början varvsbyggda yrkesbåtar i någon form och byggda av professionellt folk, men det var kanske 1912. Här förekommer ytterst lite svets utom det som likt ett lapptäcke är påsvetsat på senare tid, allt annat är nitat med tusentals nit. De här båtarna är som regel ännu mer att likna vid sommarstugor eller mindre hus. Här saknas ingenting som vi inte finner hemma i bostaden inklusive blomlådor och inte sällan är det unga par eller ensamstående personer som är intressenter. Men när jag frågar efter det senast utförda röntgenundersökningen så blir det ofta tyst i telefonen eller så berättar man att det inte har gjorts sen 1997.

 

Här om dagen berättade en köpare att skrovet, som var byggt 1936, nyligen varit uppe på varv och ytbehandlats men att det inte gjordes någon röntgenundersökning för att det inte behövdes enligt säljaren. Vågar man köpa den båten, undrade han. Ofta får jag frågan ”kan du göra en besiktning av bottenplåtarna”. Ja visst kan jag det, men du får ta upp båten på varv och jag måste slipa mig ner till ren plåt på varje mätställe, d.v.s. förstörande mätning och det är inte särskilt hälsosamt för skrovplåten. Då är det bättre att blästra av bottenplåtarna och omgående mäta tjockleken på massor av ställen vart efter blästern går och sen göra en fullständig ytbehandling innan rosten tar över, Finns det ingen annan lösning? Jo man kan hyra en röntgenutrustning med förare som mäter genom färglagret men det kostar minst 10000 kronor i bara mätkostnad. I det här läget har romantiken som regel dalat en smula. Därför blir det inte så ofta som jag besiktigar plåtbåtar.
 

En del av ägarna har en vanföreställning om värdet på båten och ser chansen att få ut ersättning för sitt amatörbyggande vilket också kan återspegla sig i salupriset på ett fullständigt ohemult sätt. Det värsta jag råkat ut för var en skötbåtsliknande skrov 8,40 m långt som var direkt kopierat från en båt byggd i ek. Den var självklart smakfull i skrovlinjer om än kantig men med en överbyggnad som var två nummer för stor och var så tungt att man varit tvungen att höja friborden över 10 cm, men ändå var det för låga fribord. Motorn var en gammal Volvo Penta MD21 enligt uppgift nyrenoverad -05 men med en hemmagjord avgaslimpa och värmeväxlare och till denna kopplade livsmedelsslangar för kylvattnet, m.m. Båten var till salu i våren -07 till ett pris av 300 000 kronor, ett pris som mer var att betrakta som ett rånförsök.


Ronald Rybbe
Ronald Rybbe

Min kund som var mer än novis hade redan gjort upp kontrakt och lagt sedvanlig handpenning, men som tur var använt sig av en av mig rekommenderad klausul som jag bifogar med min information vid köp från privatkunder. Båten var ett uselt bygge med de flesta av ovan uppräknade ingredienser, jag värderade den till absolut maximalt 100 000 kronor. Jag bad att få avbryta besiktningen och tog den häpna köparen med mig därifrån. Jag förlorade fem tusen kronor i inkomst den dagen, men min kund fick tillbaka sin handpenning.

  

Ronald Rybbe har besiktigat fritidsbåtar sedan 1986. Du når honom på: ronald.rybbe@marinkontroll.se 

www.batbesiktning.se

 

 


Kommentera     Tipsa en vän     Skriv ut