VHF/SRC distanskurs

På gång:
Om sommarens långseglats till Shetland, Färöarna och Island.
Köp Nautisk Uppslagsbok direkt av oss

Kan du dessa? *Klicka vidare*


2013-05-13



Torrsätta

När en båt torrsätts tas den upp ur vattnet och placeras på land.

Avmasta

Här gäller det att hålla tungan rätt i mun. Att avmasta betyder att man förlorar riggen i ett haveri. Det många av oss gör nu i höst under kontrollerade former innan båten torrsätts är att vi masta av båten.

Törn

En rundtörn bildas då en lina läggs ett varv runt någonting. Det kan också vara ett arbetspass ombord - rortörn. Sedan kan båten törna emot någonting - men det vill vi helst hindra och då får vi ta törn. När vi "törnar in", ja då kryper vi till kojs och somnar.

Shanghaja

Den som blev "shanghajad" togs ombord på ett segelfartyg mot sin vilja. Om fartyget inte hade komplett besättning tog man helt enkelt och tvingade lämplig person att följa med. Våld eller rikliga mängder alkohol kunde användas för att shanghaja.

"Pestflaggan" Gula signalflaggan Q

Bild:Från blogg "Annelie och världen"

Gula signalflaggan, bokstaven Q, kallas för pestflaggan. En utbredd missuppfattning är att flaggan betyder att fartyget är smittat med pesten. Så är inte fallet. Det är precis tvärt om. Gul signalflagg betyder: "Mitt fartyg är fritt från smitta och jag begär fri samfärdsel med land." Undrar just varför så många förknippar den med pest när det är tvärt om? Någon som har en bra förklaring?

GPS

Satelliterna i GPS-systemet cirkulerar på ungefär 20 000 km höjd i 6 olika banor. Varje satellit går 2 varv runt jorden per dygn.
Satelliterna i GPS-systemet cirkulerar på ungefär 20 000 km höjd i 6 olika banor. Varje satellit går 2 varv runt jorden per dygn.

GPS är ett amerikanskt satellitnavigeringssystem. Cirka 28 satelliter, varav några är reserv, cirkulerar i 6 olika banor. Varje satellit gör två varv runt jorden per dygn. Med en navigator kan vi ta emot väldigt exakta radiosignaler från satelliterna. Tack vare det kan navigatorn (plottern) räkna ut en position som sedan visas på det digitala sjökortet.

I Europa pågår intrimning av Galileo. Galileo är ett europeiskt satellitsystem som ägs av EU-länderna. Galileo har dragits med förseningar, men enligt uppgift pågår intrimning av systemet sedan en tid.

Ryssland har ett eget satellitsystem som heter Glonass. Kina och Indien är på gång med motsvarande system. Således kan vi inte säga att vi köpt en "GPS". Det är en navigator som vi köper och den kan i sin tur kommunicera med ett satellitsystem, för närvarande GPS, Global Positioning System. Inom några år kan vi köpa navigatorer som kommunicerar med andra system till våra båtar och bilar.

Kilroy was here


"Kilroy was here" kommer troligtvis från James Kilroy. Han lär ska ha varit en liten spänstig man som var fartygsinspektör. Han kröp omkring i fartygen under byggnation och efterbesikningar och kontrollerade konstruktion, fartygsplåt och svetsfogar. När han inspekterat ett utrymme skrev han "Kilroy was here." Amerikanska soldater såg sägert uttrycket på krigsfartygen under andra världskriget och började använda uttrycket som en ploj där de varit. James Kilroy tros inte själv ha lämnat USA under sin livstid. Så säger sägnen, kanske är det en skröna?

Jolly Roger

\
"Kom och lek med mig" signalerar Jolly Roger idag.

Piratflaggan Jolly Roger har satt skräck i många sjömän för några hundra år sedan. Mest berömd är piratflaggan som symbol för engelska och amerikanska pirater. Alla pirater sägs ha haft egna symboler i flaggorna. Röd färg har förekommit och det tros ha symboliserat blodstänk.

Namnet Jolly Roger kan komma från franskans "joli rouge" som betyder ungefär "vackra röda."

Idag signalerar flaggan "här finns barn ombord som gärna vill hitta nya kompisar i hamnen" och denna trevliga och fredliga symbolik är troligtvis relativt ny. På 1970-talet sydde jag min första "Jolly Roger" flagga i syslöjden, men det var ingen som då tänkte på att finna nya kompisar i hamnarna med hjälp av flaggan. I vart fall träffade jag inte på någon.

Jolly Roger finns att köpa i båttillbehörsbutikerna. I babords vantspridare hissas flaggan.

Vinden skrotar

När vinden "skrotar" ändrar den riktning. Jo, så är det. Svenska Kryssarklubben hade en tipstävling på båtmässan 2012 där en av frågorna handlade om vad vinden gör när den skrotar. Ett av svarsalternativen var att vinden dör ut, det mojnar. Jag kryssade det alternativet, vilket alltså var fel. Säkert är jag inte ensam om att tycka att detta uttryck är lite märkligt. För visst är det konstight att vinden ändrar riktning när den skrotar? Är det någon som kan historien bakom "vinden skrotar"?

Fälla ankare

Man kastar inte ankar. Om man kastar ett ankare står man på till exempel kommunens återvinningsstation och slänger det i metallåtervinningen. Man ankrar och fäller ankaret. En båt som ankrat ligger till ankars. När det tas upp lättar man det. Använd minst 3 gånger djupet om du ankrar med kätting och minst 4 till 5 gånger djupet om lina används. Någon meter kätting eller två är bra att ha närmast ankaret för att minska nötningsrisken på linan närmast botten.

Skarndäck


Skarndäck är den däcksplanka som gränsar till relingen. Träslaget är ofta avvikande. Det man går på från för till akter, på sidan om ruffen, kallas för gångbord.

Stor flaggning

Vackra fritidsskeppet \
Vackra fritidsskeppet "Havanda", byggt av ägaren, firade midsommar med stor flaggning på finska Jurmo.

Stor flaggning - signalflaggor hissade över masttoppen. Rätt ordning på flaggorna  från för till akter är: A, B, C, 1, D, E, F, 2, och så vidare. Ett flaggspel är nationalitetsflaggan som sitter i aktern på en stång. Till midsommar är det många som har stor flaggning.

I Finland hissas stor flaggning klockan 18.00 på midsommarafton. Signalflaggorna får sedan, liksom nationalitetsflaggan, sitta uppe hela natten. Det förklarar också varför vi var enda båt som hade signalflaggorna uppe från förmiddagen på midsommarafton. I Sverige brukar vi ju ha det så. Ingen påpekade denna min fadäs, utan de pekade kanske på oss och sa något i stil med: Typiskt svenskar, de har ingen flaggkultur längre (vilket ju också stämmer, men vi har ju anpassat oss till EUs regler eller hur?).

Angöra

När vi seglar på havet mot en kust och ser något som vi kan identifiera, till exempel en fyr, då angör vi kusten. Med hjälp av fyren, en prick eller kanske ett stångmärke kan vi bestämma positionen. Båten får då landkänning. Alltså, man angör en kust från havet.

Filmen "Att angöra en brygga" har således fel titel. Man kan inte angöra en brygga. Man lägger till vid bryggan. Å andra sidan kom de aldrig fram till bryggan i filmen, men de angjorde heller inte någon kust. Filmens titel torde vara en bidragande orsak till varför ordet ofta används felaktigt idag.

Tamp

Tamp. Få nautiska ord används så felaktigt som tamp. En tamp är yttersta änden på en lina eller ett rep och ingenting annat. Fast å andra sidan kan ju ordet tamp anses vara det rätta namnet på en lina eller ett rep eftersom så många säger så. Men, vad är det för fel med att ha ett ord för änden på en lina? ”Ge mig tampen” och jag får änden på linan. ”Ge mig linan” och jag får hela linan.

 

Tamp kommer troligtvis från ”sluttampen” det vill säga slutet av något. Inte ens båtjournalister på de större papperstidningarna tycks veta att en tamp är änden på en lina. Vad än värre är att ostkustredaktören på DagensBåtliv.se (det vill säga Bengt) blir hånad när jag besöker västkustredaktionen och min kompanjon Lars W Gustavsson. På västkusten är det ett ”jädra tjötande om tamp hit och tamp dit.” När jag påpekar att tampen är änden på linan pekar Lars W på järnvägsstationen och säger att ”du, där står tåget till ostkustredaktionen…”

 

Å andra sidan är jag skeppare på båten när Lars W seglar med mig på ostkusten och då är det lina eller rep som gäller ombord och tamp när det gäller tampen.

 

Så tampens praktiska och riktiga lydelse har tyvärr urvattnats. Men det är väl ingenting som hindrar att vi nu återupprättar tampens status? Antar ni på västkusten utmaningen?

 

 


Styrbord och babord

Styrbord är båtens högra sida om man står vänd med näsan mot fören. Styrbord är namnet på den sidan av fartyget. Babord är namnet på den andra sidan. Således går det inte att kalla ena sidan för höger eller vänster för då blir det ju olika namn beroende på hur man står.


Styrbord kommer från vikingatiden för vikingaskeppens styråra satt på utsidan, alltså styrbords sida. Babord heter ”portside” på engelska, det vill säga kaj- eller hamnsidan. Man förtöjde inte med styråran mot kajen för då kunde den ju skadas. Kaptenen föredrog att sova på styrbord sida eftersom den sidan inte störs på samma sätt av att besättningen går mellan båten och land. Sedan gnisslar det alltid lite extra mot kajen.


Ordet babord kan komma från det att man stod vänd med ryggen åt babordshållet när man styrde med styråran. Ordet skulle då komma från ”bakbord” alltså sidan bakom ryggen eller mot bordläggningen bakom ryggen. På 1500-talet förekommer orden lerbord, larbord med flera. Engelska amiralitetet tyckte då att orden starboard och larboard var för lika ljudmässigt och då blev "larboard" portside.

 

Någon som känner till någon annan historia om babord? Hör gärna av dig till oss.


Kranbalksvis


Kranbalksvis. I riktning ca 45º räknat från stäven åt styrbord eller babord. Begreppet kranbalksvis är trevligt att använda i kommunikation med andra vid navigering. ”Ser du pricken, den ligger kranbalksvis om babord.” Då kan den andre koncentrera sitt sökområde inom ett givet fält. Ordet kommer från kranbalken. Det var en balk i timmer som ankaret hängdes i. Kranbalken skjuter ut snett framåt från bordläggningen. Vid en viss position ombord blir det ca 45º från stäven.

Motsvarande riktning akter över är låringsvis. Låringen på fartyget, det vill säga rundningen i aktern.


Bunkra

Bunkra. Man bunkrar diesel och tankar bensin och vatten. Mat provianteras. Fast många säger bunkra så fort ”förråd” lyfts ombord. Kommer från engelskans ”bunker”, ta ombord.


För över


För över. Anger en riktning framåt, framför fören. Rätt för över är rakt framför båten (långskeppslinjen). Akter över, då är det bakom båten och rätt akter över är rakt bakom båten. För ut är fören på båten och anger således en plats. Akter ut är bakåt, en plats bakåt i båten.

När jag var barn kallade vi förvaringsutrymmet längst akter ut för Lasarett. Är det någon som känner till detta och kan berätta mera?


Kölskarp

Kölskarpen är utrymmet under durken (båtens golv). Där förvaras gärna konserver och maltdryck i burk. Dessa plåt- och aluminiumburkar ligger då på kölsvinet. Kölsvinet är ett längsgående förstärkningstimmer som kölen är bultad i. Utrymmet kallas av några felaktigt för kölsvin, men rätt är att det kilformade utrymmet under durken heter kölskarp.

Pushpit

Pushpit. Räcket i fören heter pulpit och betyder egentligen predikstol på engelska (vilket dock inte har något att göra med mannen på bilden). 

Pushpit. Räcket i fören heter pulpit och betyder egentligen predikstol på engelska (vilket dock inte har något att göra med mannen på bilden). 



Pushpit kallar vi räcket i aktern. Fast det anses vara en skämtsam benämning. Ibland används akterpulpit, men med pulpit menar vi räcket i fören. Pull betyder dra, rycka. Push är skjuta på, trycka, knuffa. Om man drar en båt i fören, pull, är det logiskt att man skjuter på, push, i aktern. Fast då behövs en båt till.


EPIRB


EPIRB, Emergency Position Indication Radio Beacon, är en nödsändare som sänder nödsignaler till Cospas/Sarsatelliterna. Kan utlösas manuellt eller automatiskt. Vid aktivering larmas sjöräddningscentral. Satelliterna kan fastställa position på en EPIRB. Vissa modeller har inbyggd GPS-sändare för snabbare och mer exakt positionsbestämning.

EPIRB är relativt vanligt även hos fritidsseglare som är på längre seglatser. EPIRB ingår det globala räddningssystemet GMDSS, Global Maritime Distress and Safety Service och sänder på 406 MHz och 121,5 MHz. På 406 MHz sänder EPIRB identifieringskod bestående av MMSI-nummer. 121,5 MHz är en pejlsignal som används av räddningsenheterna.

Många svenskar har blivit räddade tack vare EPIRB. Här kan du läsa om ett par som förliste utanför Venezuela som hade EPIRB, men räddningen blev VHF kanal 16. *Klicka*


Gott sjömanskap



Gott sjömanskap

I Nautisk Uppslagsbok skriver författaren Bengt O Hult följande om sjömanskap:
Ett omfattande begrepp som är svårt att definiera, men till gott sjömanskap hör att hålla sin båt och utrustning i gott skick, att följa de lagar och regler, och då inte bara de skrivna, som gäller för umgänget på sjön och att framföra sin båt på ett omdömesgillt sätt. Internationella sjövägsreglerna anger som exempel på gott sjömanskap att hålla lämplig fart och lämpligt passageavstånd, att hålla undan i tid och med bestämd manöver, att lämna plats för stora, svårmanövrerade fartyg, att hålla noggrann utkik horisonten runt med mera.

I en tävling, anordnad av Svenska båtunionen SBU och tidningen Båtliv, har en jury bestående av Jonas Ekblad Transportstyrelsen, Magnus Kyllenbeck NFB och Bengt Anderhagen Båtliv, korat en vinnare där det tävlande fått förklara "gott sjömanskap." Det vinnande förslaget lyder: Att veta vad som ska göras, hur det ska göras och när det ska göras." Det vinnande bidraget är insänt av Erik Stenborg.

Både Hults och Stenborgs förklaring till gott sjömanskap täcker in det vi tänker på. Andra förklaringar finns också.

Från och med denna vecka kommer vi att publicera "Veckans nautiska ord." Idén till vår publicering "Veckans nautiska ord" kommer från Carl Nordin i Knivsta. Som tack sänder vi honom ett exemplar av Nautisk Uppslagsbok.

Vill du också äga ett exemplar av Nautisk Uppslagsbok av Bengt O Hult? Sänd oss ett mejl till redaktion@dagensbatliv.se så kommer boken med posten för endast 98 kronor plus frakt. Nautisk Uppslagsbok rekommenderas till båtens skeppsbibliotek.

Kommentera gärna artikeln. Ange för- och efternamn samt bostadsort.

Kommentera     Tipsa en vän     Skriv ut