VHF/SRC distanskurs

På gång:
Om sommarens långseglats till Shetland, Färöarna och Island.
Garmin leder navigatorracet

Garmin 721 i test


Text & bild: Bengt Utterström 2013-09-26

Nya Garmin 721 har jag testat i över 400 sjömil under augusti och september.

Nya Garmin 721 har jag testat i över 400 sjömil under augusti och september.



Garmin 721 är den bästa navigator för fritidsbåtsanvändning som jag testat. Snabb, enkel och begåvad. Nätverket kopplades in med en kabel och allt fungerade på en gång. 721:an har hängt med mig två gånger till och från Åland med segelbåt och på en motorbåtsresa i norra Kvarken till Höga Kusten tur och retur. Drygt 400 sjömil totalt. Hundraprocentig är den inte, men svagheterna är petitesser.

Garmin 721 ingår i en ny serie. Bildskärmen är en touchskärm på 7 tum. Nästa modellserie börjar på siffran 8. Både 700 och 8000 serien fungerar i ett NMEA 2000 nätverk. Skillnaden är bland annat att modell 8015 på 15 tum är en nätverksnavigator. Det betyder att du till exempel kan ha två skärmar med ett sjökort som visar sjökortsbilden och position med mera på båda skärmarna samtidigt Jag har dock bara sett 8015 vid ett tillfälle och jag har inte testat den. Programvaran i de båda modellerna är uppbyggd med samma logik. Enda knappen är ”on off” som också reglerar bakgrundsbelysningen.


Både 700 och 8000 serierna kan monmteras infällda eller med bygel. På bilden sitter 8012 monterad i skottet och demonstreras av Garmin Sweden ABs PR- och Marknadskommunikationschef Ida Enstedt.
Både 700 och 8000 serierna kan monmteras infällda eller med bygel. På bilden sitter 8012 monterad i skottet och demonstreras av Garmin Sweden ABs PR- och Marknadskommunikationschef Ida Enstedt.

Forma utseendet efter ditt behov
Pontus Fernström, Garmins försäljningschef för Europa, berättade att när nya serien skulle tas fram så diskuterade ledningsgruppen hur den skulle vara uppbyggd i användargränssnittet. Någon säger: ”Men hur har du gjort i din smartphone?” Alla plockade fram sina telefoner och de visade sig att alla hade olika sätt som de föredrog att använda sin smartphone på. ”Då ska det ju naturligtvis vara likadant med Garmins navigatorer”, sa någon annan. Och så blev det.


För mig är det inte intressant att se sjökort i ”marint 3D” eller ”perspektivesjökort i 3D” eller ”fiskekortet” eller som ”fish eye 3D” när jag navigerar.  Alla de möjligheterna finns, men eftersom jag vill ha ”navigationssjökortet” som första val och snabbt komma tillbaka till det om jag vandrar runt i menyer så har jag skräddarsytt navigatorn utifrån mitt sätt att använda den på.


Den som inte har vindinstrument på sin båt behöver ju inte se den menyn varje gång som till exempel motorinstrumenten plockas fram. Fart i knop kan visas samtidigt som km/h om någon föredrar det.


Denna meny är skräddarsydd efter hur jag vill använda dem.
Denna meny är skräddarsydd efter hur jag vill använda dem.


Satellitbilder i sjökortet

Namn på gator närmast kustlinjen, satellitbilder och flygfoton över hamnar finns med i det större sjökortet BlueChart g2 Vision.
Namn på gator närmast kustlinjen, satellitbilder och flygfoton över hamnar finns med i det större sjökortet BlueChart g2 Vision.

Jag kan välja om jag vill att satellitbilden över land ska synas helt eller nedtonat. Inställningen är steglös från ingen bild till full bild. Foton över hamnar är bra att ha om man kommer till en ny plats. Det är inte någon nyhet, det har Garmin haft länge i sina sjökort.


Supersnabb

När man har Garmins 721 och Raymarines C-serie bredvid varandra inser man hur fort utvecklingen gått på bara några få år och hur Garmin tagit till sig tänket från mobiltelefonerna..
När man har Garmins 721 och Raymarines C-serie bredvid varandra inser man hur fort utvecklingen gått på bara några få år och hur Garmin tagit till sig tänket från mobiltelefonerna..

Jag kan inte minnas att jag provat en lika snabb navigator förut. Det går blixtsnabbt att växla mellan menyer, bilder, att zooma etcetera. Under båtfärden från Umeå till Ulvön vid Höga Kusten tur och retur kunde jag jämföra med Raymarines C-serie. Raymarines C-serie är långsam och ålderdomlig i jämförelse (mera rättvist hade varit att jämföra med Raymarines nya gS-serie).


Lägga rutt ett nöje

Flaggan visar slutmålet i rutten. Genom att flytta sjökortsbilden med fingret har jag här gjort rutten säker runt grundet och udden. Ruttlinjen är photoshopad i rött för att synas bättre.
Flaggan visar slutmålet i rutten. Genom att flytta sjökortsbilden med fingret har jag här gjort rutten säker runt grundet och udden. Ruttlinjen är photoshopad i rött för att synas bättre.

Att styra efter en ruttlinje är bekvämt. Det är ju bara att styra som linjen visar. Oavsett om det är i skärgård, utmed en kust eller över öppet hav. Det gäller dock att förarbetet blivit riktigt gjort. I Garmin 721 pekar jag med fingret på slutmålet. Navigatorn ritar då sträckan fågelvägen från där jag är till slutmålet. För att justera ruttlinjen börjar jag vid slutmålet och följer rutten baklänges. Jag pekar med fingret på skärmen och drar sjökortsbilden så att linjen kommer runt en ö eller ett grund. Jag trycker ”lägg till gir” och kan sedan göra nästa justering. Behöver jag zooma under tiden är det bara att spreta isär två fingrar och bilden blir större. Det går fort, det är enkelt. När allt är klart kan jag sedan justera ruttlinjen genom att trycka fingret mot skärmen igen om det behövs.


En rutt kan sedan sparas till nästa gång man åker samma sträcka. När ruttnavigeringen avbryts frågar navigatorn om man vill spara. Jag föredrog att svara ”nej” eftersom det är så enkelt att göra en rutt för både korta och långa sträckor.


Vid ruttnavigering ser jag vår lagda rutt (violett) och även den raka vägen mot nästa mål när jag ligger snett i förhållande till rutten. Det är praktiskt om man kryssar i skärgården. Linjen visar då om jag styr mot något grund. Vår kursvektor visar vart jag är om 10 minuter. Kursvektorns tid är justerbar till valfri tid.
Vid ruttnavigering ser jag vår lagda rutt (violett) och även den raka vägen mot nästa mål när jag ligger snett i förhållande till rutten. Det är praktiskt om man kryssar i skärgården. Linjen visar då om jag styr mot något grund. Vår kursvektor visar vart jag är om 10 minuter. Kursvektorns tid är justerbar till valfri tid.

Enkel inkoppling
Större delen av tiden användes navigatorn i vår projektbåt, en Hallberg Rassy 352. Vi har sedan tidigare ett inbyggt NMEA 2000 nätverk i båten. Till det är det kopplat kompass, GPS-mottagare, vindinstrument, VHF, AIS, ekolod med mera. Vi anslöt en så kallad droppkabel mellan nätverket och navigatorn. Allt fungerade på en gång och all information som finns på nätverket kunde vi direkt se i Garmin 721. När det gäller satellitmottagning från GPS använder 721 sin egen inbyggda antenn som har 10 Hz. Den uppdaterar positionen tio gånger per sekund.


Klar för GLONASS
Enligt instruktionsboken kan navigatorn användas för det ryska satellitsystemet GLONASS. GPS och GLONASS kan också användas i kombination för bättre position när täckning finns.


Touchskärm
Jag erkänner att jag tidigare alltid sagt att jag föredrar navigatorer med tryckknappar framför touchskärm. Efter att flitigt ha använt smartphone under ett par år är jag nu, liksom många andra, helt på det klara med touchskärmens fördelar. Jag tycker även att det fungerar tillräckligt bra på en skumpigt motorbåtsfärd över norra Kvarken i 20 knops fart. Ingenting är enkelt ombord i motvind i en motorbåt i 20 knop på öppet hav, men tack vare att varje tryckyta på skärmen är relativt stor så fungerar det att göra enkla zoomningar eller panoreringar. Allt annat ska vara förberett innan losskastning. Det går inte att göra en rutt i en motorbåt som stampar i sjön. Det kan också vara knepigt att få till det i en segelbåt när det blåser.


Kan det mesta
Garmin 721 kan kommunicera trådlöst med andra enheter via blåtand. 721 går att använda till Garmins radar. AIS-objekt syns om man har AIS-mottagare och varnar om det är risk för kollision. Väderöversikter ska också gå att tillföra sjökortsbilden, men det har jag inte haft möjlighet att prova.


Finurlig AIS-vektor

I röda ringen syns AIS-objektet som är ett fartyg. Ringen är photoshopad.
I röda ringen syns AIS-objektet som är ett fartyg. Ringen är photoshopad.

I takt med att allt fler skaffar AIS-transponder blir det fler och fler ”AIS-trianglar” på sjökortsbilden. Jag tycker det är bra att kunna se en kursvektor framför ett AIS-objekt. Om det är många båtar i närheten blir det en himla massa linjer kors och tvärs.


Garmin har löst det genom att AIS-objekten visas med symbolen. Om något av objekten ser ut att kunna bli en kollisionsrisk kan man aktivera AIS-objektet. Då framträder objektets kursvektor, MMSI nummer (för till exempel direktanrop till annat fartyg, se separat artikel), avståndet till det andra fartyget, dess kurs och fart. Om färgen är grön är det inte risk för kollision, om det är rött är det risk för kollision.

 


Fartyget markeras med markören.
Fartyget markeras med markören.


Här ser vi nu kursvektor och att färgen är grön. Ingen risk för kollision. Fartygets MMSI-nummer, fart, kurs och avståndet till det från oss.
Här ser vi nu kursvektor och att färgen är grön. Ingen risk för kollision. Fartygets MMSI-nummer, fart, kurs och avståndet till det från oss.

En del kvar att göra för Garmin
I Garmin 721skiljer man inte på ”trippmätare” och ”total distans.” Som det är nu heter båda två ”trippmätare” vilket närmast verkar vara lite slarv vid översättningen. Trippmätare är för mig någonting jag ofta vill nollställa och ”total distans” vill jag inte kunna nollställa. I vart fall inte ofrivilligt.



Garmin envisas med att fortfarande kalla båtens stävade kurs (information från elektronisk kompass) för ”riktning”. Riktning i navigationen är vinkeln mellan långskeppslinjen och ett syftföremål på antingen styrbords eller babords sida. Varför inte kalla det för stävad kurs eftersom det visar hur förstäven pekar?


Ordet ”GPS”-kurs har dykt upp för verklig förflyttning över grund. Redan nu kan vi se GLONASS och 2015 ska det europeiska satellitsystemet Galileo vara igång med 18 av totalt cirka 30 satelliter. Ska det heta ”GLONASS- eller Galileokurs då? GNSS är engelska för ”Global Navigation Satellite System. Varför inte kalla det för ”GNS” eller kanske bara ”GS”. GS-kurs och GS-fart blir då översatt ”global satellitkurs (kurs över grund) eller global satellitfart” (fart över grund). Ordet satellit är ju en riktigare benämning när flera system kan används.


Ovan nämnda är uttryck som jag anser kunde vara tydligare hos Garmin och andra fabrikat. Det har ingenting med navigatorn att göra, utan det är hur språket används för informationen.


Titta på Garmin innan köp
Om jag får frågan om vilket navigator som man ska köpa till en fritidsbåt idag så är mitt svar: Köp ingenting förrän du tittat på Garmins nya 700- eller 8000 serie och funderat igenom hur du ska göra med ett nätverk ombord. NMEA 2000, som Garmin använder sig av, är öppet, enkelt att installera och alla kontakter är standardiserade för säker inkoppling. Jämför även priser. Min uppfattning är att i dagsläget leder Garmin navigatorracet!

Se även artikel om Garmin och VHF-anrop via DSC. *Klicka*
Kommentera gärna artikeln. Ange för- och efternamn samt bostadsort.


Kommentera     Tipsa en vän     Skriv ut




Kommentarer
1. Tack för en informativ artikel G-Gura 2016-10-25