Diesel Power 2014 maj
Sleipner toppbanner jan 2013

På gång:
Skillnad i strömförbrukning mellan magnetron- och
bredbandsradar är minimal.
Test i mer än 5000 sjömil under två säsonger

Garmins navigationssystem:
I det närmaste perfekt!


Text & bild: Bengt Utterström 2017-11-03

Till vänster i bild syns det trådlösa vindinstrumentet GNX.
Till vänster i bild syns det trådlösa vindinstrumentet GNX.

Sommaren 2017 seglade jag närmare 3300 sjömil. Sommaren innan blev det drygt 2000. Under båda dessa seglatser har jag provat Garmins navigationsutrustning. Det gäller navigatorer, AIS, radar, VHF, trådlöst vindinstrument, autopilot och radio för FM och AM-bandet. Allt sammankopplat i ett nätverk.

Det är svårt att hitta dåliga saker med Garmin, jag börjar snart ge upp i mitt felsökande.


Sommarens seglats gick över Nordsjön och till Shetland, Orkney, runt Skottland, Limfjorden i Danmark och runt Rügen. Båten och jag var ute i 105 dygn innan vi åter nådde hemmahamnen. Inte någonting har krånglat eller slutat fungera med elektroniken ombord. Vid ett par tillfälle slutade det trådlösa vindinstrumentet GNX 20 att leverera data. Radiokontakten mellan masttoppen och instrumentets mottagare hittade inte varandra. Efter mindre än 30 sekunder fungerade det igen. Vid ett annat tillfälle tog det längre tid och jag valde att stänga ned nätverket och starta om det. Strömbrytaren i off-läge och sedan i on efter några sekunder. Då fungerade allt normalt igen.


Fördelen med Garmins trådlösa vindinstrument GNX är att jag slipper dra en kabel i masten. Instrumenttavlan kopplas in på nätverket och blir då strömsatt. Vindinformation kan även ses i navigatorn.


Bortsett från det har allt annat bara fungerat som det ska. Jag inser nu att jag är nere på detaljnivå med mina kommentarer. Det handlar om dålig översättning där bland annat gir har döps till ”sväng” av Garmin. Vidare vet inte Garmin att svenska ordet för riktning inom navigationen är vinkeln mellan långskeppslinjen och ett syftföremål på babords eller styrbords sida. Om detta har jag skrivit förut. Vissa översättningar har blivit bättre efter påpekanden.


Garmin VHF modell 300i

Vid några tillfällen har jag haft svårt att göra ett DSC-call till annat fartyg. Oftast har det varit till andra fritidsbåtar och att de inte svarat kan bero på att de kanske inte haft sin VHF påslagen. Andra gånger till handelsfartyg och att det inte fungerat kan bero på att de inte vet hur man svarar på ett DSC-call. Ett DSC-call från en VHF innebär att jag markerar ett AIS-objekt på navigatorns bildskärm och när navigatorn frågar om jag vill anropa fartyget svarar jag:  -Ja-. Då ska det tjuta i mottagarens VHF. När så sker måste mottagaren svara på rätt sätt. Ibland fungerar det, ibland inte. Om det beror på min VHF eller att mottagaren inte vet hur man ska göra, det får jag aldrig svar på. Mest troligt är att kunskapen brister hos mottagaren.


En bra funktion i VHF modell 300i är att VHF-stationen sköter om mistsignaleringen. Varannan minut tjuter det ur min hornhögtalare och det är praktiskt att slippa att hålla reda på manuella knapptryckningar.


Navigatorn GPSMAP 1022

GPSMAP 1022 är på 10 tum. En storlek som jag tycker passar mina behov bra. Jag kan både se sjökort och radar samtidigt. En tredjedel är då sjökortsbild och resten av bildskärmen visar radar. Lånade navigatorn hade knappar och inte touchskärm. Knappar har sina fördelar framför touchskärm, även i vissa fall på en segelbåt, och då tänker jag på när det blåser mycket och gungar. I det läget tycker jag det är lättare att manövrera i menyer med knappar. Det gäller även ombord på motorbåtar som ofta rör sig ganska stökigt.


Touchskärm är annars snabbare att jobba med. Exempelvis är det enklare och det går fortare att göra en rutt på en touchskärm. Således föredrar jag touchskärm på en segelbåt.


GPSMAP 1022 har allt man kan önska sig av en modern navigator. Den sänder WIFI så jag kan se navigatorns bildskärm på min surfplatta eller i min telefon. Det är en fördel om man vill ha kontroll på navigationen samtidigt som jag befinner mig i ruffen. Bildskärmens kvalitet i skärpa förefaller vara högre än vad ögat kan uppfatta.


Garmin har kommit långt när det gäller utvecklandet av programvaror som är begripliga utan instruktionsbok. Jag läste guiden Quickstart en gång. Komplett instruktionsbok finns i navigatorn, men den behövde aldrig plockas fram. Om man vet vad en navigator kan göra klurar man relativt enkelt ut hur det fungerar i menyerna.

En detalj man får se upp med är i funktionen autorutt. Om man gör en autorutt utmed en kust lägger navigatorn rekommenderat färdspår på tok för nära land. Om det är pålandsvind vet alla som färdats utmed en kust att man måste hålla ut ordentligt, ibland några sjömil, för att inte överraskas av vågor som studsat mot land och sedan slår utåt igen. Betrakta autorutt som en vägvisare och inte ett spår att slaviskt följa. Det gäller troligtvis för andra navigatorer också. 


Den violetta linjen är den föreslagna färdväg som funktionen Autorutt gör. Havet till vänster är Nordsjön och om det är pålandsvind ligger linjen på tok för nära land. Röd ring visar vår position och akter om oss syns vårt färdspår. Blå linje framför båten visar vår kommande färd över grund.<br />De gröna trianglarna är fartyg som visas via AIS.
Den violetta linjen är den föreslagna färdväg som funktionen Autorutt gör. Havet till vänster är Nordsjön och om det är pålandsvind ligger linjen på tok för nära land. Röd ring visar vår position och akter om oss syns vårt färdspår. Blå linje framför båten visar vår kommande färd över grund.
De gröna trianglarna är fartyg som visas via AIS.


Vid flera tillfällen har jag gjort rutter och kopplat ihop rutten med autopiloten. Då styr autopiloten båten mer eller mindre exakt på spåret. Det gäller även om det är strömt eller blåser. Jag kan inte på långa vägar när styra lika bra som autopiloten gör.


Tack vare AIS transpondern 600 har jag kontroll på alla större fartyg och många fritidsbåtar utmed kuster eller på havet. De flesta som färdas över havet eller utmed kuster tycks ha AIS numera. En väldigt bra funktion med AIS är att jag kan se på navigatorns bildskärm om ett fartyg är på väg att gira för oss eller inte. Det syns på den vektor som visas framför det andra fartyget. Se bilden nedan. 


Vid övre gröna pilen syns spåret efter det mötande fartyget. Notera att de har girat babord för att väja för oss. Vid nedre gröna pilen syns att de fortfarande ligger på en babordsgir. Röda vektorn framför fartyget viker av åt babord.
Vid övre gröna pilen syns spåret efter det mötande fartyget. Notera att de har girat babord för att väja för oss. Vid nedre gröna pilen syns att de fortfarande ligger på en babordsgir. Röda vektorn framför fartyget viker av åt babord.


Radar GMR Fantom 18

Garmin Fantom Solid state radar på 18 tum.
Garmin Fantom Solid state radar på 18 tum.

Ny för säsongen 2017 är Garmins Fantom 18 radar. Det är en så kallad solid state radar vilket innebär att den inte har någon magnetron. Effekten är på endast 40 Watt. Det är att jämföra med den minsta magnetronradarn som har en pikeffekt på 2 000 Watt (medeleffekt på magnetronradar har jag inte lyckats få fram). 


Fantom-radarn var med på sommarens hela seglats. Jag hade önskat mera dimma än vad vi fick. Jag har naturligtvis använt radarn ändå och kan bara konstatera att den fungerar riktigt bra. Skarp bild och jag ser ekon på över tio sjömils avstånd tillräckligt bra. Då handlar det om större fartyg eller en högre kustlinje. Låga objekt och fritidsbåtar ligger under sjöhorisonten på det avståndet.


Funktion motion scope, som gör att rörliga objekt får en annan färg än vad fasta objekt har är användbart i skärgårdar. Bland många ekon är det en fördel att se om något av dessa rör sig och alltså är en båt. På ett öppet hav har funktionen mindre betydelse eftersom ett eko då med all sannolikhet är ett fartyg. På havet kan möjligen motion scope vara en värdefull tillgång om man ser en regnfront och undrar om den rör sig eller ligger stilla.


Radarn har alla funktioner som en fritidsbåtsradar kan tänkas ha. Jag tänker då på allt från enkla menyer till alarmzoner, visa dubbla radarbilder i olika skalor, överlägg med sjökort, ekospår med mera. En klar fördel med solid state är att radarn startar på en gång. I traditionell radar måste magnetronen värmas upp och det kan ta upp till 90 sekunder.


I hamnområden imponerar Fantom med hur nära man kan se ett objekt. Små runda förtöjningsbojar syns överraskande nära.


Uppdatering av programvara

Innan vi lämnade svenska kusten bakom oss gjorde vi en uppdatering av hela navigationssystemet. På ett SD-kort i en PC laddades alla uppdateringar ned från Garmins webbsida. Sedan sätter man SD-kortet i ett av facken för sjökorten. Alla enheter i nätverket ska vara påslagna. Uppdateringar sker nu automatiskt på alla enheter såsom VHF, AIS, autopilot, navigator med flera.


Ett fel som jag hittat och tänkte skriva om var att ankomsttider inte stämde när vi navigerade i en rutt. Med uppdateringen var det felet borta och således blev det inget att klaga på där.


Digitala sjökorten
Under sommarens färd behövde vi fyra olika digitala sjökort. Två stycken kan samtidigt sitta i navigatorn. När det ena sjökortet tar slut och det andra tar vid märks inte.

 

Kommentera gärna artikeln. Ange för- och efternamn samt bostadsadress.


Kommentera     Tipsa en vän     Skriv ut




Kommentarer
2. Om strömförbrukning radar Daniel Andreasson Garmin 2017-11-08
1. Olika radartyper - samma förbrukning Patrick Lindahl Västra Frölunda 2017-11-07