VHF/SRC distanskurs

På gång:
Byte från svanhalls till Cable port
Navigatorn det bästa som hänt båtlivet

Navigatorns fallgropar

 


Bengt Utterström 2014-11-10

Navigator och autopilot som arbetar tillsammans kan innebära kollisionsrisk med farledsbojar och andra sjömärken. Notera den gröna bojen framför stäven.
Navigator och autopilot som arbetar tillsammans kan innebära kollisionsrisk med farledsbojar och andra sjömärken. Notera den gröna bojen framför stäven.

Att navigatorerna är det bästa som hänt båtlivet under 2000-talet torde vara svårt att argumentera emot. Men är de bara av godo? Det finns fallgropar och risken för ouppmärksamhet ökar med kollisioner och grundstötning som följd. Navigatorn ersätter inte papperssjökortet, men är ett utmärkt komplement.

Under vår septembersegling runt Åland och i finska skärgårdshavet diskuterade vi nackdelarna med navigatorer. Självklart är fördelarna betydligt fler än nackdelarna och ingen vill vara utan navigator idag. Därför sökte vi nackdelarna.


Navigator och autopilot
Att låta navigatorn föreslå färdväg, Autoguide, till dagens slutmål och sedan koppla ihop rutten med autopiloten är en fantastisk möjlighet. Vi gjorde så. Det fungerade klockrent, båten styrde efter navigatorns rutt. Redan tredje dagen hade vi trubbats av ordentligt. Vi såg på sin höjd en fritidsbåt per dag. Det blåste lite och ingenting, vi gick långa sträckor för motor med drygt 6 knops fart. Det fanns få eller inga farligheter. Uppmärksamheten föröver blev allt sämre.


Plötslig kommer vi väldigt nära en grön farledsboj. Vi hade haft tid att koppla ur autopiloten och styra undan om det hade behövts. Nu passerade vi med ett par meters marginal vilket i och för sig räcker under kontrollerade former. Bojen dök dock upp oroväckande snabbt och vi kunde lika gärna ha haft kurs rakt på den. Detta hade inte hänt om vi inte hade haft autopilot och navigator. Att styra manuellt blir en vingligare sjöresa, men förmodligen betydligt säkrare när det gäller uppmärksamheten på andra båtar och hinder.


Andra fallgropar redovisas nedan, men först några ord om vad jag menar med navigator.


Navigatorn kallas också för plotter eller till och med ”GPS”. Med navigator menar jag en fast monterad dator med bildskärm som visar position på ett digitalt sjökort. Plotter är ett märkligt ord för denna dator. GPS är det amerikanska satellitsystemet. Andra är ryska GLONASS, kinesiska ”Compass” och inom EU testas Galileo. Din navigator kan redan nu använda sig av olika satellitsystem. Vi kan således inte köpa en ”GPS” och ingen har en GPS ombord. Vi har en navigator, surfplatta, PC, mobiltelefon med sjökortsprogram eller något annat. Alla dessa tar emot signaler från satelliter och då främst amerikanska GPS.


Tidstjuv
Det är lätt hänt att blicken fastnar på navigatorn och genast tappar vi uppmärksamheten föröver. Båtar har kolliderat och kört upp på land på grund av ansvarig rorsmans knapptryckningar. Oftast är det när vi börjar trycka på knapparna eller panorerar eller zoomar bilden som tiden ”bara försvinner”. I farten 20 knop färdas vi över 300 meter på 30 sekunder eller knappt 620 meter på en minut. En halv minut går fort.


”Hitta båt”
Om sjökortsbilden panorerats måste vi snabbt hitta tillbaka till vår position. Den knapptryckningen måste sitta i ryggmärgen och ske reflexmässigt.


Om sjökortsbilden panorerats måste man trycka Quit, Hitta båt eller Avbryt panorering eller liknande för att båtens position åter ska synas aktivt på sjökortsbilden.
Om sjökortsbilden panorerats måste man trycka Quit, Hitta båt eller Avbryt panorering eller liknande för att båtens position åter ska synas aktivt på sjökortsbilden.

Olika sjökortsinformation vid olika zoomningslägen
Mörkblå färg i det digitala sjökortet anger ett djup av noll till tre meter. Det har visat sig att ett område som till synes var vitt i sjökortet blev mörkblått när inzoomning sker. Gäller främst Navionics sjökort. Det gäller därför att ha sjökortsbilden ordentligt inzoomad utan att den för den skull blir överzoomad. Navigera alltid med ett papperssjökort bredvid för överblicken.


Fel i sjökorten
Digitala sjökorten är inte en förminskad kopia av verkligheten. I vart fall inte till 100 % och det kommer de aldrig att bli heller. Inte ens Hydrographicas sjökort. Grundområdens positioner och djup är mera att betrakta som ”farligt område” som vi ska hålla god marginal till. I många fall är det säkrast att ha 100 till 150 meters marginal till ett för oss farligt grund.


Uppdatera digitala sjökort

Sjöfartsverket håller ständigt på med sjömätningar. Kartografin justeras i sjökorten för att bättre överensstämma med verkligheten. Det är ett tidsödande arbete. Vår 270 mil långa kust har miljontals med grund, synliga stenar, småkobbar med mera. Allt ska korrigeras så att det överensstämmer med verkligheten utifrån satelliternas positionsangivelse och flygfotografering. Därför är det viktigt att digitala sjökort uppdateras. Då har vi alltid tillgång till det senaste. Bättre kartografi finns oftast inte att få just då.


Kontrollera när sjökortet är rättat
BlueChart (Garmins sjökort), C-Map och Navionics är de vanligaste sjökortsfabrikaten till navigatorer. Dessa tre köper sjökortsunderlag från Sjöfartsverket. Innan du köper en uppdatering, kontrollera när BlueChart, C-Map eller Navionics köpte underlaget från Sjöfartsverket. Det bör inte vara äldre än ett halvår. Sjöfartsverket har alltid den senaste kartografin, men det kan vara långt mellan fabrikanternas köp från Sjöfartsverket och när det digitala sjökortet når dig som kund.


Ingår Hydrographica?
Hydrographica tillverkar specialkort över ytterskärgårdsområden i skala 1:10 000. I de flesta fall finns dessa sjökort med om du köper sjökort till din navigator. Säker kan man dock inte vara, därför är det bra att kontrollera det innan köp.


Fel position i hög fart
När farterna blir högre, redan från cirka 15 knop, är det få navigatorer som hänger med. Positionen uppdateras numera vanligtvis med 10 gånger per sekund (10 Hertz), men navigatorn hinner inte med lika snabbt. Det tar tid för den att omvandla satelliternas position och visa aktuell position på det digitala sjökortet. Eftersläpningen har resulterat i landkontakt, framförallt i mörker.


Autoguide
Att låta funktionen ”Autoguide” föreslå en rutt är i många fall förvånansvärt bra. Jag har använt det många gånger i Garmins navigatorer. Viktigt är dock att navigatorn är förinställd på ett minsta tillåtet djup och masthöjd. Lägg aldrig ett djup under tre meter. Vidare så gäller att alltid kontrollera föreslagen färdväg. Det har hänt att den dragit färdvägen över ett grund. Det är heller inte säkert att navigatorn alltid föreslår den kortaste vägen. Till exempel kan färdvägen bli utanför Väddö kanal eller Sotenkanalen på öppet hav även om du föredrar att gå någon av kanalerna.


Returresa i spåret?

Det är praktiskt att låta navigatorn lägga ett spår. Om du ska använda spåret för returresa gäller det att punkterna ligger tätt i spåret. Navigatorn drar en linje mellan varje punkt. Är det stort avstånd mellan dessa kan omvägar runt ett grund på utresan bli en rak linje över grundet på returresan.


Här var det trångt att tråckla sig in. Vid avgång gick vi i exakt samma spår. Det gäller att punkterna ligger tätt. Annars blir det raka generella linjer som kan leda mot en sten.
Här var det trångt att tråckla sig in. Vid avgång gick vi i exakt samma spår. Det gäller att punkterna ligger tätt. Annars blir det raka generella linjer som kan leda mot en sten.

Mörkerskärm
När det skymmer måste skärmen ställas in på mörkerskärm. Annars blädar bildskärmen och påverkar mörkerseendet negativt. Ofta görs inställningen på avstängningsknappen.


Exempel på mörkerskärm. En helt annan färgskala framträder och den bländar minimalt.
Exempel på mörkerskärm. En helt annan färgskala framträder och den bländar minimalt.

Kompassen fortfarande viktigast
Det finns en del personer som hävdar att kompassen är överflödig på en båt. Jag tillhör inte den skaran. Kompassen är det instrument som visar var norr ligger, men framförallt hur förstäven rör sig när du inte har ett landmärke att styra emot. Ovärderligt vid dimma eller mörker. Viktigt är också att kompassen är utrustad med belysning.

Buggar och strömproblem
Det finns inte allt för sällan buggar i navigatorns programvara. Även navigatorerna ska uppdateras då och då. Jag har varit med om att navigatorn plötsligt kastar båten på land.


Vid montering, slarva inte med kabeltjocklek (arean på kabeln) och skarvar på spänningskabeln. Navigatorn måste alltid få säker spänningsmatning.



Om den hoppande positionen berodde på bugg i programvaran eller störningsfel från stödsystemet EGNOS är det ingen som vet. Otäckt om detta hade hänt på natten.
Om den hoppande positionen berodde på bugg i programvaran eller störningsfel från stödsystemet EGNOS är det ingen som vet. Otäckt om detta hade hänt på natten.

Skriv till oss
Har du egna erfarenheter som du vill dela med dig av som inte nämnts ovan? Skriv till oss. Publicerade bidrag med erfarenhet som inte nämnts i artikeln ersätts med ett exemplar av boken Plotter GPS och radar. Ange alltid för- och efternamn samt bostadsort.

 

Se även artiklar i kategorierna ”Navigatorer” och ”Sjökort” i vänstra menyn.


Kommentera     Tipsa en vän     Skriv ut




Kommentarer
2. Säker navigation är bra navigation Kjell Pernestål Uppsala 2014-12-07
1. Navigatorn - varvens bästa vän? Anders Knutas Mariefred 2014-12-07