VHF/SRC distanskurs

På gång:
Om MOB1 AIS-nödsändare.
Del 2, vi seglar över Nordsjön

Rönnäng - Fair Island


Text & bild: Bengt Utterström 2019-06-27

<span>I Rönnäng på Tjörn blev det besättningsbyte. Med ombord är nu från vänster Tiia Lepp, Helena Nilsson och <span>Kristina Ehala Anderson.</span></span>
I Rönnäng på Tjörn blev det besättningsbyte. Med ombord är nu från vänster Tiia Lepp, Helena Nilsson och Kristina Ehala Anderson.

Det stora äventyret har börjat. Vi har korsat Skagerrack och sedan Nordsjön. Efter 51 timmar och 300 sjömil till havs förtöjde vi på ön Fair Island. På vägen ser vi fartyg, ett stim delfiner och oljeplattformar.


Rönnäng är en pärla. Där finns allt utom många gästplatser. Men lyckas man få en av dem har man tillgång till det mesta. Hela industriområdet Stansvik har en mängd småföretagare där de flesta arbetar med båtar. Ett perfekt depåstopp om man behöver hjälp med båten. Gästhamnen drivs av Jenny och i hennes kiosk finns det en hel del att köpa. Någon kilometer bort ligger ICA-affären.


I Rönnängs hamn finns all hjälp att få för den som behöver.
I Rönnängs hamn finns all hjälp att få för den som behöver.

Här finns förutom vatten och el vid bryggan även diesel och bensin.


Vi lämnar sen lördag eftermiddag 15 juni. Besättningen kom med tåg och buss samma dag. Lennart som mönstrar ombord på Shetland och kompanjonen Lars W eskorteras oss ur hamnen i var sin motorbåt. 


Måseskärs fyr
Måseskärs fyr

Vi går ett par timmar norrut och ankrar på svaj i den fina Fiskeviken norr om Mollösund. Nästa morgon går vi iväg vid kl. 08.00. Vårt mål är att korsa Skagerrack och angöra Norge, helst i trakterna av Arendal. Vi lämnar skärgården vid Måseskärs fyr.


Motorgång på förmiddagen, men vid lunchtid sätter vi segel. Vinden ökar och en av oss får känna på sjösjuka. Vinden går mera mot väst och vi faller av och seglar i frisk vind och ganska grov sjö mot Risör. Som vanligt smakar en middag otroligt gott efter en dag till havs. Vi ligger på svaj mitt i en norsk by som numera tycks bebos av sommarboende. Endast i några få hus lyser det.


Måndag morgon. Strålande sol, men återigen vid stick i stäv. Vi går för motor hela dagen genom det vackra Sörlandet. På kvällen ser vi att väderutsikterna ser goda ut för att korsa Nordsjön. Vi gör en preliminär plan att gå iväg på tisdag kväll, men först ska vi proviantera och bunkra (diesel) i Mandal. Priset är cirka 5 kronor lägre per liter jämfört med Sverige.


Vi passar på att duscha och vi äter middag innan avgång. Vinden är svag, sjön måttlig. Framför oss har vi 300 sjömil till ön Fair Island som ligger mellan Shetland och Orkney. Vi går för motor hela natten och sätter segel först vid 07.00 på onsdag morgon. Alla har vi sovit bra. Vi var vaktindelade i var sitt tvåtimmars pass. Det innebar att vi alla fick ungefär 6 timmars sammanhängande sömn i en båt som inte lutade.



På natten ser vi ett antal fartyg, men oljeriggarna ser vi först nästa natt. Under dagen seglar vi i halv vind till slör. Det blåser sällan över 10 m/s, mest kring 7. Solen skiner. En dag till havs går förvånansvärt fort. Vi sover, äter, dricker bryggt kaffe och njuter av havet som blir alltmera turkosfärgat.



Precis när vi ska äta middag ropar Helena; DELFINER! Ett fantastiskt skådespel får vi nu vara med om i en timmas tid. Uppskattningsvis mellan 15 till 20 White-beaked delfiner (vitnos) som hoppar kring båten. Det tar aldrig slut. De simmar på båda sidor om oss, fyra och fyra. De dyker under båten, de hoppar högt framför oss. De är så nära så att vi tror att de också kliar sig mot skrovet utan att ta skada av propellern som roterar. Snacka om djur som har koll och inte ett dugg störs av vårt motorljud.

Vitnosdelfinen tillhör en av de större delfinerna och dess medelläng är 2,75 meter.


I luften ovanför oss kretsar Havssulor. De dyker då och då som störtbombare ned i havet för att fånga fisk. Vi är mitt i detta Klondyke (det står så i sjökortet).


Att vi nu var ännu hungrigare var inget som störde. Innan delfinerna drog vidare hoppade många av dem framför båten, liksom för att säga ”hej då.”


Nästa skådespel blev oljeriggarna. Vi räknade till nio stycken inom synhåll när mörkret kom. Vi körde rakt igenom det stora oljefältet.


Att natten gick fort behöver kanske inte nämnas. Torsdagen bjöd på fin segling. Kring 18-tiden lokal tid såg vi Fair Island och vid 22 hade vi förtöjt.


Gulaschsoppa på burk smakade underbart gott som kvällsmål innan vi kojade in.


Midsommarafton

Fair Island
Fair Island

Solen skiner och lufttemperaturen är cirkus 15 grader. Jag hade sagt till besättningen att Fågelobservationshotellet har duschar som vi får använda. När jag tittar in mot hamnen och förklarar var det är visar det sig att det inte syns. Något förvånad vandrar jag närmare och kan då konstatera att det är borta. Av den stora byggnaden finns endast husgrunden kvar efter en brand i mars månad.


Efter frukost promenerar vi upp på närmaste kullen och ser Lunnefåglar på nära håll. Sedvanligt midsommarfirande sker ombord med sill och snaps. Därefter en kvällspromenad till nordliga fyren som står högt på udden.


På lördagen vandrar vi till byn och köper bland annat var sin handstickad mössa vars ull kommer från fåren som betar på ön.


Fair Island är en fantastisk ö som bäst gör sig genom att se den med egna ögon. De platta höga bergen är klädda med gräs som om det vore en gräsmatta i ett villaområde. På ön bor 48 personer varav fem är barn.


Här finns också historiska lämningar, flera hundra år gamla och två flygplansmotorer från ett nedskjutet tyskt väderspaningsplan.

 

Kommentera gärna artikeln. Ange för- och efternamn samt bostadsort.

 


Kommentera     Tipsa en vän     Skriv ut








Dieselpower feb 2019



SSRS hälp oss hjälpa dig

Bok Bortom horisonten