Medborgarskolan
VHF/SRC distanskurs

På gång:
DSC i VHF är inte bara en nödfunktion. Du kan anropa båtkompisen eller eskadergruppen direkt.
Flytväst del 2, därför drunknar man

Skrik inte om du faller överbord, stäng munnen!


Bengt Utterström 2013-04-24

Om du faller överbord utan flytväst, skrik inte. Spar luften i lungorna. Luften hjälper dig att flyta upp. Annars måste du simma uppåt vilket inte alltid är så lätt att veta åt vilket håll det är. 
Bild:Bengt Utterström
Om du faller överbord utan flytväst, skrik inte. Spar luften i lungorna. Luften hjälper dig att flyta upp. Annars måste du simma uppåt vilket inte alltid är så lätt att veta åt vilket håll det är. 

Den som oväntat och ofrivilligt faller i sjön befinner sig i en farlig situation. Det plötsliga, oväntade fallet är en helt annan sak än att frivilligt hoppa i sjön i samband med bad och lek. Ofta skriker man till eller säger något fult typ jvl… och då tömmer man lungorna på luft. Så gick det till när jag föll över bord.


 Att simma mot ytan

Det finns exempel på mycket vattenvana och skickliga simmare som fallit i sjön och inte hittat vattenytan. Med kraftfulla simtag har de simmat åt fel håll. Risken för detta är särskilt stor om det är mörkt eller om vattnet är grumligt.

 

När jag föll överbord från en snipa var jag tvungen att simma uppåt mot ytan. Jag var barfota och halkade på det fernissade däcket. Plask. Det var soligt och jag minns hur jag tittade uppåt under vattnet och såg ljuset. Jag minns också att jag var förvånad över att jag inte flöt upp utan var tvungen att ta några simtag.

 

Vid fallet skrek jag till och sa något typ ”jävlar också.” Dessa två ord och kanske ett tredje, tömde mina lungor. Jag fortsatte att sjunka när jag var i vattnet. Det hade jag aldrig tidigare varit med om. Vid bad andas vi ju in och fyller lungorna med luft innan vi dyker. Det hjälper oftast för att vi ska flyta upp igen.

 

Det räcker med drygt 2 liter flytmaterial för att en människa ska flyta upp till ytan utan att behöva simma. Vilken flythjälp som helst kan innebära räddningen. Jag var klädd i T-shirt och jeans. Således hade jag ingen flythjälp av mina kläder.

 

Sensmoral: Fall tyst med stängd mun och spar på luften.

 

Köldchock

Vattnet i havet och våra sjöar är nästan alltid farligt kallt. Den omedelbara köldchocken som inträffar då man plötsligt hamnar i vattnet leder till häftig andhämtning (hyperventilering). Med lite otur kan det leda till våldsamma kallsupar som i sin tur kan leda till drunkning.

 

Bästa skyddet mot hyperventileringen är bra klädsel. Bäst är en torrdräkt/räddningsdräkt. De används också ofta av jolleseglare, vindsurfare och andra som utövar sporter där det är en vanlig och normal händelse att hamna i vattnet.

 

För andra sjölivsutövare är en torrdräkt sällan ett realistiskt alternativ. Men en flytoverall eller ett sjöställ som­­­­­­­­­­ är knäppt och åtsnört kring vrister och handleder ger också ett skydd mot den ögonblickliga chocken.

 

Sensmoral: Kallt vatten i sig ett argument för flytväst.

 

Hjärtproblem

Den omedelbara köldchocken kan också leda till hjärtproblem. Även friska ungdomar kan drabbas. Men mest utsatta för den här risken är personer med tidigare hjärtproblem och män över 40 år.

 

Återigen är det klädseln som är det bästa skyddet mot dessa problem. Särskilt män över 40 bör vara noga med att klä sig varmt och ha flytplagg när de vistas i båt eller nära sjön.

 

Om hjärtproblemen leder till medvetslöshet kan en flytväst som vänder personen i ryggläge ge ökade möjligheter till räddning under förutsättning att det inte är någon sjögång.

 

Sensmoral: Var varmt klädd om du faller i.

 

Nedkylning

En människa som hamnar i kallt vatten drabbas av nedkylning (hypotermi). Redan när kroppstemperaturen sjunkit ett par grader blir det svårt att kontrollera rörelserna. Finmotoriken försämras snabbt, omdömet sviktar och risken att drunkna ökar.

 

Redan vatten som är kallare än 25°C innebär en påtaglig risk och vid temperaturer under 15°C är risken för allvarlig nedkylning överhängande. Hur länge en person klarar att vistas i kallt vatten varierar mycket.

 

Ett exempel: Vid ett experiment i en bassäng med 10-gradigt vatten klarade en olympisk simmerska att simma 8 minuter. Sedan var hon fullständigt utmattad och måste hjälpas ur vattnet. Hon var klädd i jeans och T-shirt.

 

Från Sverige finns exempel på en 17-årig kvinna som låg under en upp och nedvänd livflotte i drygt en timme. Det var 5°C i vattnet och 2 meter höga vågor. Hon hade tröjor och seglarväst på sig men inga långbyxor. Hon drabbades av hjärtstillestånd med gick att rädda och är fullt återställd.

 

Vid samma tillfälle befann sig hennes 48-åriga far i vattnet i en timma och 40 minuter iklädd en flytoverall. Vid räddningen var han svårt nedkyld men efter ett tag var han kontaktbar och klarade sig även han utan bestående men.

 

Klädseln spelar stor roll. Den ska vara värmeisolerande och så utformad att den hindrar vattnet att cirkulera. Flytoveraller och sjöställ som är rätt utformade minskar vattencirkulationen. Det blir visserligen rejält kallt allteftersom vattnet sipprar in men efter en stund värmer kroppen upp vattenskiktet innanför kläderna så att nedkylningen går långsammare. Kläderna fungerar som en dykares våtdräkt.

 

Kroppsrörelser får vattnet att cirkulera i vanliga kläder och det gör att nedkylningen går snabbare.  Med vanliga, tunna kläder kan man inte arbeta sig varm i kallt vatten. Men med tillräckligt värmeisolerande klädsel (flytoverall, våtdräkt eller torrdräkt) kan det vara möjligt att simma mot räddning utan att förlora mer kroppsvärme än vid stillaliggande.

 

Sensmoral: Tejpa med tex Silvertejp (kallas för Jesustape i Finland) handleder och vrister om kardborrband saknas.

 

Sjögång

Vågor är ett problem. I hårt väder är det svårt att simma vänd mot brottsjöarna. Risken för svåra kallsupar och drunkning ökar. Utmattning och nedkylning förvärrar saken ytterligare.

 

Kläder och flytplagg ska vara utformade så att det går bra att röra sig i vattnet.  Dessutom är det önskvärt med så mycket flytkraft som möjligt. Simkunnighet och god vattenvana spelar stor roll. Den som klarar att behålla lugnet, andas när det är möjligt och hålla andan när vattnet spolar över ansiktet har bäst chanser att klara sig.

 

Sensmoral: Håll dig lugn och andas vid rätt tillfällen.

 

Dödsfall efter räddningen

En svårt nedkyld person kan drabbas av hjärtstörningar och hjärtstillestånd i samband med uppvärmning. En kritisk gräns går vid en kroppstemp på cirka 32 grader. Den som är kallare än så måste värmas med viss försiktighet. Extremt nedkylda personer kan behöva behandling i en hjärt-lungmaskin.

 

En nedkyld person som inte uppvisar några livstecken kan ändå vara möjlig att rädda. Kylan ger ett visst skydd mot hjärnskador och det finns flera exempel på personer som varit länge under vattnet, varit medvetslösa men ändå blivit fullt återställda.

 

Sensmoral: Rådgör med expertis (via VHF eller mobiltelefon) om hur du bäst ”tinar” en nedkyld person.

 

//


Lars-Göran Nyström, Sjösäkerhetsrådets chef.
Lars-Göran Nyström, Sjösäkerhetsrådets chef.

Fakta utöver egna kommentarer är hämtade från Transportstyrelsen och Sjösäkerhetsrådet. Artikeln är faktagranskad av Jonas Ekblad, analytiker vid Transportstyrelsen och Sjösäkerhetsrådets chef Lars-Göran Nyström.


Sjösäkerhetsrådets främsta uppgift är att genom påverkan av beteenden och attityder inom båtlivet förbättra sjösäkerheten och informera om hur sjöolyckor kan och ska undvikas. Målsättningen är att antalet allvarliga olyckor och förolyckade kontinuerligt ska minska.

 

Sensmoralerna är artikelförfattarens.

Kommentera gärna artikeln. Ange för- och efternamn samt bostadsort.


Kommentera     Tipsa en vän     Skriv ut