Strategi säkrare båtliv 2020 arbetar för ett säkrare båtliv

"Vi vill få ned antalet omkomna personer i genomsnitt per år fram till 2020. En nollversion är naturligtvis önskvärd, men ett första realistiska delmål är högst 25 omkomna per år", säger Erik Eklund, projektledare för Strategi säkrare båtliv 2020 och chef för fartygstekniska enheten vid Transportstyrelsens sjöfartsavdelning.

Erik Eklund fortsätter: "Säkerhetsarbetet inom vägtrafiken och privatflyget har kommit långt och har haft stora resurser till förfogande. Detta är andra delar inom Transportstyrelsen som det finns anledning att lära av i arbetet för ett säkrare båtliv.

Beteendeförändringar hos de som är ute i fritidsbåt, säkerhetsfaktorer som bättre sjökort och utprickning, förbättrad mobiltelefontäckning (inte minst vid insjöar) och en fintrimmad räddningstjänst är några prioriterade områden. Andra är att tekniska innovationer ska uppmuntras såsom personliga nödsändare och effektiva räddningsstegar för småbåtar. Information om gott sjömanskap och användande av flytväst är andra viktiga åtgärder.

Alla inblandade är eniga om att det behövs mer olycksutrednings- och
analysarbete för att välja rätt säkerhetshöjande insatser. Tack vare den samlade kompetensen och erfarenheten i gruppen har det gått bra att enas om ett antal områden där åtgärder kan sättas in omedelbart", avslutar Erik Eklund

Sjösäkerhetsrådet har statistiken
Självmord och sjukdomsfall som inte har orsakats av båtfärden räknas bort från fritidsbåtsolyckorna. Badolyckor och olyckor vid lek med sådant som luftmadrasser och simringar ingår inte heller i Sjösäkerhetsrådets statistik.

Omkomna från bryggor nu i statistiken
En del av förklaringen till uppgången i början av 2000-talet är att en ny
kategori lades till i statistiken. Det var de som omkom då de gick på bryggor till eller ifrån sina båtar. Oavsett detta kan konstateras att den nedåtgående trenden har planat ut under det senaste decenniet.

Frivillig utbildning av båtfolket kan ha haft stor betydelse för den nedåtgående olyckstrenden. Sedan 1972 har mer än 600 000 olika slags intyg för båtförare avlagts. Av dessa är 456000 Förarintyg. Intresset för den frivilliga utbildningen Förarintyg har emellertid minskat under de senaste fyra åren med 45 %. Orsakerna till det bör analyseras.

(Tydligare bild finns här, klicka).

"Vid en del kollisioner där snabba motorbåtar är inblandade händer det att det uppstår personskador som är jämförbara med skador vid en allvarlig trafikolycka", berättar Jonas Ekblad, utredare vid Transportstyrelsen.

"Främst är det kollisioner med andra båtar, fasta föremål och grundstötningar som leder till svåra personskador. Dagens båtar är ofta inte alls konstruerade och utrustade med tanke på att minimera personskador vid den här sortens händelser", säger Jonas Ekblad.

Jonas Ekblad: "Andra typiska personskador i båtsammanhang är brännskador vid hantering av kök i samband med matlagning och värmare. Klämskador och liknande vid hantering av ankare, vinschar och linor är andra. Personskador, som inte är försumbara, är sådana som uppstår vid hopp mellan båt och land.

Tyvärr saknas tillförlitlig statistik när det gäller antalet allvarliga
personskador inom fritidsbåtslivet. Därför bör rutiner för en kvalitativ, riksomfattande datainsamling göras. Med utgångspunkt från dess innehåll hoppas vi få svar på vad som hade kunnat göras för att förhindra att olyckan inträffade. Vi vill också se om vi kan hitta åtgärder som hade kunnat lindra konsekvenserna av själva olyckan", avslutar Jonas Ekblad.

Vattenskyddade mobiler har under senar år räddat ett antal liv enligt strategigruppen. Personer har till och med kunnat ringa 112 då de legat och simmat i havet.

Enligt Sweden Rescue kommer cirka 95 % av alla nödsamtal från mobiltelefon. Ökad information om mobiltelefonens vattentäta påsars existens och nytta kan förhindra kommande allvarliga tillbud.

Ökad hamnsäkerhet
Fler seglare omkommer i hamn än vid segling. Det finns regler om räddningsstegar i hamnar. Det finns också arrangemang som
underlättar klivet mellan båt och brygga, men ändå händer många olyckor i hamnarna.

Inom hamnområden kolliderar båtar ibland med fasta föremål
Bropelare, dykdalber, stålbojar och andra konstruktioner har båtar en förmåga att kollidera med. Det leder nästan årligen till dödsolyckor. Varje hamnförvaltare bör därför uppmuntras att tänka igenom vilka risker som finns inom hamnområdet och se vad som kan göras för att minska dem.

Det kan handla om att ta bort onödiga faror, markera andra med färg och reflexer, förse farliga föremål med fasadbelysning med flera åtgärder.

Sjöfartsverket har påpekat att deras sjökort, vid jämförelser med flygfoton, har uppvisat en del allvarliga brister. Det gäller bland annat hamnområden som är helt ombyggda och landområden som ligger fel. Det är önskvärt att dessa fel korrigeras. Ett sätt att börja är att ta reda på var många båtar går på grund. 

Fritidsfiskarna
En olycksdrabbad grupp är fritidsfiskarna. Närmare hälften av alla
fritidsbåtsolyckor sker i samband med fritidsfiske. Även om detaljkunskaper saknas om orsakerna till dessa olyckor finns en del informationsinsatser att göra. Det kan handla om att upplysa om nyttan med flytväst och flytoverall. Betydelsen av varm klädsel och
om effektiva metoder att ta sig ombord om man fallit i sjön är andra viktiga delar.

Färdig rapport om "Strategi för säkrare båtliv 2020" överlämnas till regeringen sista februari.

Kommentera gärna. Underteckna med för- och efternamn samt bostadsort.