VHF/SRC distanskurs

På gång:
Om sommarens långseglats till Shetland, Färöarna och Island.
Testat Navionics sjökort under september

Navionics sjökort har blivit bättre


Text & bild: Bengt Utterström 2015-10-16

För 595 kronor får man hela Europas sjökort till surfplattan eller telefonen. De ljusa partierna visar det områden som jag aktiverat i min surfplatta.
För 595 kronor får man hela Europas sjökort till surfplattan eller telefonen. De ljusa partierna visar det områden som jag aktiverat i min surfplatta.

Under september månad i år har jag vid ett flertal tillfällen navigerat med hjälp av Navionics sjökort i min surfplatta. Det har fungerat bra och Navionics har uppenbarligen tagit åt sig av kritiken och blivit bättre.

Senaste versionen av Navionics sjökort laddade jag ned från App store inför seglatsen från Åbo i Finland och hem till Stockholm via Hangö och Tallinn.


Nedladdningen ”Europe HD” var enkel. För 595 kronor får man Europas sjökort i en engångskostnad. Det innebär dock inte att hela Europas sjökort laddas ned. Efter köpet markerar man på kartunderlaget vilket område som man vill se sjökort över. Då aktiveras det området. Detta måste med andra ord ske när tillgång till internet finns. Lämpligt är att göra det när en bra WIFI-uppkoppling finns till hands. Gör området större än vad du egentligen behöver. Relativt ofta läggs ju båtfärder om och det är inte något vidare bra att hamna utanför ett nedladdat område om det inte finns internettäckning.


Ju större område som laddas ned, desto större minneskapacitet tar det i surfplattan eller i telefonen.


Så här ser det ut vid gränsen för vad som är nedladdat. Sjökortsbilden är från Öregrundsgrepen. Det gäller att ladda ned sjökortsbilden medan man har tillgång till internettäckning.Nedladdat område finns hela tiden kvar i surfplattan och är inte beroende av internet.
Så här ser det ut vid gränsen för vad som är nedladdat. Sjökortsbilden är från Öregrundsgrepen. Det gäller att ladda ned sjökortsbilden medan man har tillgång till internettäckning.Nedladdat område finns hela tiden kvar i surfplattan och är inte beroende av internet.

Jag navigerar inte aktivt efter surfplatta om jag befinner mig på områden som jag inte känner. Då föredrar jag papperssjökort och navigator (”plotter”). Jag tar dock gärna fram surfplattan då och då för att jämföra. Jag tycker också att surfplattan är bra att ha med som en reserv om något händer med båtens navigator.


Under vår segling i Finland hade vi Raymarines navigator C80 med Navionics sjökort. Sjökorten är några år gamla i navigatorn, hur många vet jag inte. I jämförelse med de nya sjökorten i surfplattan kunde vi se många skillnader. Det gäller även i kartografin. Så visst är Navionics senaste sjökort betydligt bättre än de äldre. Raymarines C80 är som ett gammalt tröskverk i jämförelse med surfplattan när det gäller zoomning till exempel. Jämförelsen är dock inte rättvis eftersom navigatorn har några år på nacken och surfplattan är från 2014.


Det var vid några trånga passager som surfplattan kom väl till pass. Papperssjökorten är från 2010 och navigatorns digitala sjökort kan vara lika gamla. Utprickning har ändrats och då är det skönt att snabbt kunna kontrollera hur det ser ut i ett modernt digitalt sjökort. Surfplattan är ju som bekant snabb i starten.


Här var det trångt mellan prickarna och inte självklart hur vi skulle navigera. Att det saknas tremeterskurva närmast land på ön i mitten kan bero på underlaget från finska Sjöfartsverket. Vår uppfattning är dock att det var grunt intill stranden. Det står en ostprick en bit från stranden.
Här var det trångt mellan prickarna och inte självklart hur vi skulle navigera. Att det saknas tremeterskurva närmast land på ön i mitten kan bero på underlaget från finska Sjöfartsverket. Vår uppfattning är dock att det var grunt intill stranden. Det står en ostprick en bit från stranden.

Med Navionics sjökort följer kartor över städerna. Det hade vi nytta av i till exempel Åbo när vi ville få en snabb överblick av stadskärnan.


Hydrographicas sjökortsunderlag ingår
Navionics köper sjökortsunderlag av Hydrographica. Tack vare det får vi bättre sjömätningar över många skärgårdsområden. Tyvärr ser vi dock ingen skillnad på Navionics sjökort och på Hydrographicas sjökort. Navionics har färgsatt Hydrographicas sjökort i samma färg som sina egna. Ett vaket öga kan dock se att djupinformationen och detaljerna kring många öar och trånga vattendrag plötsligt blir tätare. Det kan vara ett tecken på att det är Hydrographicas sjökortsunderlag som vi ser.


Underlagen till Navionics sjökort i Sverige kommer från Sjöfartsverket och uppdateras årligen enligt Navionics.


Befogad kritik

Genom åren har Navionics fått ta emot mycket kritik. Det har varit befogat. Navionics tycks många gånger ha försökt att göra bättre sjökort än både Sjöfartsverket och Hydrographica utan att ha gjort sjömätningar och observationer på plats. Det är en utmaning som Navionics borde ha undvikit. Som underlag har Navionics många gånger använt Google Earth och satellitbilderna har ibland visat båtar som Navionics tolkat som en kobbe. I sjökortet blev det en lite kobbe, men verkligen sa att den inte fanns. Andra exempel är där underlagen från Hydrohraphica inte överförts på ett riktigt sätt och konstigheter har uppstått.


Några kobbar finns inte runt Gråholmen.
Några kobbar finns inte runt Gråholmen.

I nya versionen är kobbarna borta.
I nya versionen är kobbarna borta.

Jämför bilderna ovan. Den visar Gråholmen i Furusundsleden strax syd om Ljusterö färjeläge. Den äldre sjökortsbilden överst visar ett antal små kobbar runt ön. I det nya sjökortet, den undre bilden, är de inte med. Senast jag passerade där fanns inga småkobbar. I Sjöfartsverkets sjökort finns ett antal synliga stenar markerade, men även de är numera borta i tillexempel Seapilots sjökort som är ett S57. Så alla fel i Navionics sjökort ska nog inte skyllas på dem, fast jag skiljer gärna på enstaka synliga små stenar och mindre kobbar som Navionics redovisade.


Lättanvänd App
Navionics navigations App är lätt att hantera. Några enkla inställningar kan göras som till exempel nord upp eller stäv upp. Det är också enkelt att mäta avstånd mellan olika punkter.


En inställning man får se upp med är ”Water Level.” Se till att den står på noll meter. Om den flyttas till tillexempel plus en meter blir alla djup en meter djupare. Svenska sjökorts tremeters djupkurvor blir då fyrameters kurvor. ”Depth Shading” ska stå på sex meter i Sverige för att vara anpassad till svenska sjökort och färger på djupkurvor.


Det går att lägga rutter genom att peka på skärmen hur man vill färdas.


Förhoppningsvis fortsätter Navionics att bli bättre och inser att Sjöfartsverket och Hydrographica har de bästa sjökortsunderlagen som finns att tillgå i Sverige. Vi får också hoppas att Navionics tekniker inte fortsätter att försöka överträffa ovan nämnda företag när det gäller kartografi och djupmätning. Trots allt är det en fantastisk tillgång för oss fritidsbåtsmänniskor att ha sjökort i surfplattor och telefoner till en rimlig kostnad.


Andra bra och liknande sjökortsappar är Marine Navigator (engångsköp av sjökort som ser ut som papperssjökortet) och Seapilot (sjökorten hyr man årsvis och sjökortsbilden är Sjöfartsverkets ”S57”).

 

www.navionics.com 


Kommentera gärna artikeln. Ange för- och efternamn samt bostadsort.


Kommentera     Tipsa en vän     Skriv ut