VHF/SRC distanskurs
Diesel Power 2014 maj

På gång:
CTEKs app gör batterikontroll busenkel på vintern.
Alternativ till kostsam reparation

Knäckta spant i träbåten går att reparera


Bengt Utterström 2018-10-29

Knäckta spant går att reparera. De behöver inte alltid bytas ut, menar Björn Peter Behrens som skrivit många böcker om båtvård.
Bild:Björn Peter Behrens
Knäckta spant går att reparera. De behöver inte alltid bytas ut, menar Björn Peter Behrens som skrivit många böcker om båtvård.

Spricker din träbåt varje vår på samma ställen? Är den tät när den ligger stilla, men läcker under gång? Eller blir den helt enkelt inte riktigt tät trots att du inte kunnat hitta några riktiga skador i bordläggningen? Knäckta spant är en vanlig orsak. Det går att laga dem utan dyra varvskostnader.


Björn Peter Behrens har skrivit böcker om hur man vårdar sin trä- och plastbåt. Den senaste boken, Vårda din träbåt, kommer i en uppdaterad upplaga under nästa år. DagensBåtliv.se har redan nu fått ta del av Björn Peter Behrens beskrivning om hur man kan laga knäckta spant utan att byta dem. I slutet av artikeln finns en länk till ett kompendium som beskriver arbetet.


Björn Peter Behrens har noterat problemet med läckage i sin egen Laurinkoster Visun. ”Den sannolikt troligaste enskilda anledningen till dessa problem med sprickor och läckage är knäckta spant. Sådana åtgärdas vanligtvis genom spantbyte eller montering av kortare så kallade systerspant på ömse sidor om det skadade. Ett sådant arbete förutsätter oftast demontering av inredning och skadade spant, basning (uppmjukning genom ångkokning) och formning av spantämnena, inprovning, fastnitning (ett tvåmansjobb), pluggning och slutligt finisharbete. Det är ett arbete som nog bara ett fåtal träbåtsägare är beredda att ge sig på. Att låta ett varv göra jobbet skulle i många fall kosta mer än vad båten är värd, även efter reparationerna”, säger Björn Peter Behrens och fortsätter:


”Knäckta spant är nog, vid sidan av omfattande rötskador, den enskilt vanligaste anledningen till att träbåtar fått sluta sina dagar – antingen i båtklubbens ”skitiga hörn” eller på någon tomt. Eller som föremål för en serie ägarbyten som aldrig verkar upphöra, till struntpriser eller gratis. Ända till dess att de till slut huggs upp.”

 

Här är några tips för den som vill börja kontrollera om det finns skadade spant:

 

  1. Spant knäcks oftast där de är mest böjda, till exempel i slaget mellan fribord och botten eller mellan botten och nedbyggt kölsvin.

  2. Skadan börjar normalt på kurvaturens yttersida, det vill säga i slaget närmast bordläggningen och i övergången mellan botten och kölsvin på innersidan.

  3. Spantbrott smittar! Där ett spant knäckts, och strukturen därmed försvagats, är sannolikheten stor att intilliggande spant också kommer att knäckas och, med tiden, nästa och så vidare.

  4. Dessutom består spanten inte alltid av hellånga bitar utan av kortare som sammanfogats med en så kallad långlask, det vill säga en snedskarv som kan vara längre eller kortare. Om båten byggts innan epoxi börjat komma till allmän användning kommer limmet med tiden att torka och skarven släppa alltmer.


Björn Peter Behrens menar att så länge din traditionellt byggda träbåt uppför sig på normalt sätt när det handlar om läckaget, det vill säga att den läcker ungefär lika lite som tidigare år, och hyfsat jämnt fördelat över hela bottenbordläggningen den allra första tiden efter sjösättningen, men blir snart helt tät i skrovet, har du ingen stor anledning att oroa dig. Så uppför sig träbåtar.


Om du däremot kan se att det efter sjösättningen läcker betydligt mer på vissa ställen än på andra, att läckaget ökar markant vid motorgång även i bara måttligt grov sjö eller att segelbåtens botten tar in mer vatten vid krängning än vid segling i medvind, ja då är det hög tid att undersöka spanten. Kontrollera särskilt de utsatta kraftiga böjarna. Att friborden, där spantkurvaturen oftast inte är så kraftig, har större tendens att läcka vid krängning än vad botten har är inte konstigt och behöver inte oroa lika mycket, särskilt inte i början av säsongen. Det tar helt enkelt längre tid för bordläggning över vattenlinjen att svälla igen än vad det gör för bottnen.


Bäst är att kontrollera spanten när båten torrsatts, gärna ett par veckor efter upptagningen när den är urplockad. Björn Peter har utvecklat en egen metod för hur man kan laga ett knäckt spant. Så här beskriver han det:


Här limmas de delar som ska laskas i det befintliga träspantet.
Bild:Björn Peter Behrens
Här limmas de delar som ska laskas i det befintliga träspantet.

”Om du föredrar att reparera de knäckta spant du hittat framför ett betydligt mer omfattande och dyrt spantbyte har du två alternativ att välja mellan: antingen att inte bry dig om de knäckta spanten utan istället montera ett kortare systerspant på var sida om brottet eller att lita på de anvisningar som följer.


Ett laminat av flera skikt blir, särskilt om lamellerna limmas på rätt sätt med epoxi formulerad för limning av trä (se arbetsbeskrivningen i kompendium), starkare än det trä som det limmas till. Därför använder jag ett träslag som inte har lika hög styrka som det spanten ursprungligen består av.


Om lagningen utförs som en snedlask (i detta fall med lätt kurvatur) och limfogen på båda sidor om skadan görs ungefär åtta gånger längre än spantets tjocklek kommer lagningen att bli ungefär lika stark som spantet.


Eftersom skadans position på spantet vanligen beror på att belastningen är störst just där är det inte fel att låta lagnings-laminatet bli aningen – men bara aningen! – tjockare just där än ovanför och nedanför.

 

Björn Peters reparationsmetod kommer med i uppdaterad version av boken Vårda din träbåt. Här finns ett utkast till nya upplagan  *Klicka vidare*

 

Kommentera gärna artikeln. Ange för- och efternamn samt bostadsort.


Kommentera     Tipsa en vän     Skriv ut