VHF/SRC distanskurs

På gång:
Om MOB1 AIS-nödsändare.
DagensBåtliv.se granskar ”S57” för fritidsbåtsbruk

S57 är inte tillräckligt för säker fritidsbåtsnavigering - papperssjökort ska finnas ombord


Bengt Utterström 2015-01-29

Röda stjärnan i mitten markerar en bränning som försvann i Sjöfartsverkets databas. Denna gång var det mänskliga faktorns fel och grundet är åter på plats. Det visar också hur viktigt det är att göra kontinuerliga uppdateringar i digitala sjökort. Sjökortet är ett \
Röda stjärnan i mitten markerar en bränning som försvann i Sjöfartsverkets databas. Denna gång var det mänskliga faktorns fel och grundet är åter på plats. Det visar också hur viktigt det är att göra kontinuerliga uppdateringar i digitala sjökort. Sjökortet är ett "S57".

Sjöfartsverkets sjökort ”S57” räcker inte för säker navigering för fritidsbåtsägare. Det krävs stora kunskaper hos navigatören för att enbart förlita sig på ENC S57. Hela idén med ENC S57 är en internationell standard framtagen för handelssjöfarten. Tyvärr passar det inte fullt ut för svenska förhållanden och fritidsbåtslivet. ”Papperssjökorten” i papper- eller i digital form, är fortfarande ett måste ombord. Där finns all viktig nautisk information med.

Namnet ENC S57 är en internationell standard för digitala sjökort. Sjöfartsverket följer den standarden och hela idén med S57 är att tillgodose handelssjöfartens behov av sjökort. S57 är framtaget för ”proffsen”, men används idag av ett antal företag som säljer sjökorten tillsammans med egna utvecklade programvaror. Kunderna är vi fritidsbåtsanvändare som köper till exempel Navionics, Bluechart eller Seapilots digitala sjökort.


I det typgodkända ENC S57 finns all data med som finns i ett papperssjökort. ”Det är exakt samma databas som används som när papperssjökorten trycks, det är samma information om djupkurvor, fyrar med mera som levereras till våra kunder”, säger Magnus Wallhagen, Produktionschef på Affärsområde Sjögeografi på Sjöfartsverket. När S57 data säljs till olika leverantörer är det upp till dem hur olika data presenteras, förklarar Magnus Wallhagen. ”Det är då inte heller längre en ”typgodkänd produkt” enligt internationell (IMO) standard.


DagensBåtliv.se har tittat närmare på S57 som används i det icke typgodkända systemet i Seapilot och jämfört med papperssjökorten. Ett digitalt papperssjökort kallas ofta för rasterkort. Det kan också kallas för BSB-kort. Nedan använder vi benämningen rasterkort. Vi menar då ett sjökort som ser exakt ut som papperssjökortet, men är digitalt och avsett för navigatorer, PC eller surfplattor och telefoner. S57 korten finns för motsvarade plattformar.


Både S57 och rastersjökort kommer från samma databas hos Sjöfartsverket.


Grund saknas
Jämför de två bilderna nedan. I rasterkortet finns den inringade bränningen, men den saknas i S57. I det här specifika fallet hade bränningen plockats bort av Sjöfartsverket vid en granskning i höstas. Grundet finns, jag känner väl till det och Sjöfartsverket rättar nu i sin databas.


Bränningen inom den röda ringen försvann, men är nu åter i S57. Bilden är ett digitalt rasterkort.
Bränningen inom den röda ringen försvann, men är nu åter i S57. Bilden är ett digitalt rasterkort.

Så här såg det under några månader. Grundet var bortplockat.
Så här såg det under några månader. Grundet var bortplockat.

Sydprick svår att identifiera
Sydpricken i rasterkortet har texten YB bredvid sig. Det står för Yellow Black och säger oss att det är en sydprick. I S57 används symbolen för ett fast sjömärke, dock är det lite snett vilket skvallrar om att det är flytande. För att användaren, i till exempel Seapilot, ska veta att det är en sydprick måste man klicka på märket. I texten nämns då på engelska att det är en sydprick.


I rastrerkortet har sydpricken utanför Räfsnäs brygga texten \
I rastrerkortet har sydpricken utanför Räfsnäs brygga texten "YB" för yellow black bredvid sig. Den är en så kallad "Waxholmsbolagsprick".

I S57 i Seapilot måste man klicka på pricken och då framgår det att det är en sydprick, skrivet på engelska. Se mitt i bilden.
I S57 i Seapilot måste man klicka på pricken och då framgår det att det är en sydprick, skrivet på engelska. Se mitt i bilden.

Fyrsektorer
I rasterkorten framgår ledande vita och icke ledande vita fyrsektorer. Ledande vit är ritat som en fylld gul strut. I S57 skiljer man inte på ledande vit och icke ledande vit sektor.


Fyrkaraktärer
I rasterkort är fyrkaraktärer utskrivna ”där de bäst syns.” I S57 är det normalt inte synliga. I Seapilot har man gjort fyrkaraktären synlig, men de är svår att läsa. Teknisk är det ett problem att få karaktären synlig. Den byggs i olika lager och ska fungera vid olika zoomnivåer och när sjökortsbilden vrids 90 grader. Här finns det en standard som heter S52 som anger hur presentationen ska se ut för yrkessjöfarten. Passar dåligt för fritidsbåtslivet anser vi. S57, i tillexempel Seapilot, är inte lämpligt för mörkernavigering så vida navigatören inte är mycket van vid mörkernavigering. Här behövs ett rasterkort.



Fasadbelysning saknas
Jämför de två sjökortsbilderna. I rasterkortet ser vi att fasta sjömärket Fjärdgrund har fasadbelysning. I S57 saknas uppgift om fasadbelysningen i Seapilot.


Fjärdgrund i bildens underkant har fasadbelysning. Uppgift om det saknas här. Jämför rasterkortet ovan där det syns en röd \
Fjärdgrund i bildens underkant har fasadbelysning. Uppgift om det saknas här. Jämför rasterkortet ovan där det syns en röd "ögonfrans".

Broinformation
Vid broar framgår endast brohöjd. För att se det måste man klicka på själva bron. Inte så enkelt, träffytan är liten. Uppgift om brosignaler, hur brovaktare kontaktas med mera saknas i Seapilot.


Strandlinjer generaliseras
Ett problem i alla digitala sjökort av vektorformat är att strandlinjer generaliseras. Detta är för att spara på minnesutrymme. I ett rasterkort liknar strandlinjerna mera verkligheten. 
 

Pedagogiskt problem med djupkurvor
Seapilot har lagt in en två meters djupkurva under inställningar. Sjöfartsverket levererar S57 med tre meters djupkurva för mörkblå färg. Här blir det ett pedagogiskt problem. Hydrographica har två meters djupkurva i många av sina kort. Det måste kunna visas. Därav att det finns en inställning för två meter i Seapilot.


I rasterkortet anges 0 till 3 meter med mörkblå färg. Ljusblå är 3 till 6 meter.
I rasterkortet anges 0 till 3 meter med mörkblå färg. Ljusblå är 3 till 6 meter.

Ställer man in 2 meters djupkurva i Seapilot visas 3 meters kurvan...
Ställer man in 2 meters djupkurva i Seapilot visas 3 meters kurvan...

...och ställer man in 3 meter så visas 6 meters kurvan....
...och ställer man in 3 meter så visas 6 meters kurvan....

...och ställer man in 6 meter syns 6 till 10 meters djup. I sig inget problem, men det gäller att navigatören förstår skillnaden.
...och ställer man in 6 meter syns 6 till 10 meters djup. I sig inget problem, men det gäller att navigatören förstår skillnaden.


Dålig överlapp
Bilden visar ett dåligt och allvarligt fel i överlapp av sjökortsbilden. Bilden är från farleden in till Böda på Öland. Om felet är i S57 eller hos Seapilot vet vi inte just nu.


Här har det hänt något med sjökortsbilden. Se enslinjen in till Böda hamn. Troligtvis en skarv som inte ligger rätt. Jag vet hur det känns att anlöpa hamnen i mörker. Det är trångt och det blir till att hoppas på att hamnkaptenen tänt fyren om man kommer när det är mörkt. Vi ringde hamnkapten och beställde \
Här har det hänt något med sjökortsbilden. Se enslinjen in till Böda hamn. Troligtvis en skarv som inte ligger rätt. Jag vet hur det känns att anlöpa hamnen i mörker. Det är trångt och det blir till att hoppas på att hamnkaptenen tänt fyren om man kommer när det är mörkt. Vi ringde hamnkapten och beställde "tänd fyr" när vi kom dit år 2000.

Många fördelar med elektroniken
Låt inte denna artikel avskräcka från köp av navigator eller sjökortsprogram. Det finns väldigt många fördelar med det ”digitala”, men det är också väldigt viktigt att känna till skillnader och svagheter. Bland fördelar är att tex fyrsektorer kan plockas bort dagtid i vektoriserade kort, bland nackdelar finns behovet av ström och att elektroniken ska fungera.

 

Jens Johansson, VD på Seapilot, har lovat att de ska se över hur informationen kan förbättras. Han, liksom även Sjöfartsverkets representanter, understryker att papperssjökort alltid ska finnas med vid all navigering. Elektronisk navigation är ett bra hjälpmedel för fritidsbåtsägare och ska behandlas som ett komplement.


Det är något som vi på DagensBåtliv.se också ställer oss bakom. Vi tycker att det ska finnas satellitmottagare/navigator ombord där position kan visas på en bildskärm med sjökort. Därom är vi också eniga med hela den marina elektronikbranschen!



Kommentera gärna artikeln. Ange för- och efternamn samt bostadsort.


Kommentera     Tipsa en vän     Skriv ut




Kommentarer
3. Sjökortspriser Patric Seemann Skärgårdsstad 2015-02-05
2. 1 års uppdatering gratis Göran Johansson Solteknik 2015-02-03
1. Fel i digitala sjökort Jan Svensson Nyköping 2015-01-31




Dieselpower feb 2019



SSRS hälp oss hjälpa dig

Bok Bortom horisonten